it's gotta be you ♥ part 14
I förra avsnittet
När vi svänger in på skolansparkering ser jag flera tjejer stå i klungor och peka mot Harrys bil.
- Det verkar som om din bil är känd nu, säger Niall lågt innan jag stiger ur bilen.
När jag precis ska öppna dörren drar Niall mig mot sig och kysser mig. Jag kysser honom tillbaka och klappar honom lätt på kinden innan jag går ur bilen. Flera utav tjejerna kollar på mig när jag skyndar mig över skolgården.
På den första lektionen sätter jag mig bredvid Lissa.
- Hej! Säger jag glatt.
Jag får inget svar så jag harklar mig och upprepar.
- Hej Lissa!
- Hej, säger hon tyst och plockar fram några av sina arbetsblock.
- Vad är det?
- Inget.
- Allvarligt Lissa! Har jag gjort någonting? Jag blir desperat, jag vill inte att hon ska vara arg på mig.
- Jag trodde vi var kompisar Leah, säger hon och möter surt min blick.
- Det är vi, säger jag och ler.
- Varför har du inte berättat den viktigaste saken av de alla?! Ropar hon.
Flera stycken från klassen kollar bak på oss men jag bryr mig inte om dem.
- Vadå? Vad menar du? Frågar jag.
Lissa plockar upp sin telefon och visar sedan upp en bild. Jag kollar riktigt noga och upptäcker en bild på mig och Liam som går hand i hand på en gata. Det är en bild från när vi blev omringade av paparazzis, då när Liam hjälpte mig ur folkmassan. Jag suckar högt och lägger mitt huvud ner på bordet.
- Så, varför berättade du inte att du träffat Liam! Du vet att de är mina idoler!
- Lissa, jag vill inte att alla ska veta. Jag vill bara… börja jag.
- Ha dom för dig själv? Säger hon högt och lägger armarna i kors över bröstet.
- Nej, jag visste inte ens vilka de var i början, jag trodde de var som vi. Jag fick veta för inte alls länge sedan.
- Så du har umgåtts med dem? Frågar hon och börjar le.
- Ja, vi har umgåtts ett tag nu, säger jag och ler.
- Så, hur är dem? Privat?
- Som andra alla, killarna är super snälla och omtänksamma, säger jag och känner bubblor i magen när jag börjar tänka på Niall.
- Min kompis är kompis med One direction! Säger hon högt och jag hyssar henne.
- Snälla, jag vill inte att alla ska veta, inte än.
- Lägg av, du kommer bli känd! Som Liam Paynes fickvän, säger hon drömmande.
- Vänta va? Säger jag och ser förvånat på henne.
- Ja, bilden när ni går hand i hand. Det är väl ganska självklart att ni kommer bli tillsammans, säger Lissa och ler stort mot mig.
- Jag och Liam? Nej Lissa, så är det inte.
- Varför inte? Han är väldigt snygg! Säger hon högt och blinkar flörtigt mot mig.
- Lissa, det är inte på det sättet, snälla tro mig, säger jag desperat.
- Visst, ta det lugnt jag tror dig, det blir bara svårt att få alla andra att tro dig, säger Lissa och ser lite ledsen ut.
- Vad menar du? Vilka andra har du pratat med? Frågar jag.
- JAG, har inte pratat med någon. Bilden på er ligger uppe på internet och har säkert redan publicerats i minst tre tidningar.
- Skojar du med mig? Muttrar jag och suckar högt.
Då kommer läraren in så vi släpper ämnet och fokuserar på arbetet. Efter lektionen hinner vi inte prata utan vi skiljs åt och jag går ensam genom korridoren mot min nästa lektion matte. I korridoren möter jag några tjejer som står och viskar och pekar diskret mot mig. Jag rynkar pannan och går vidare. När jag sätter mig ner på en bänk ser jag en utav tjejerna komma mot mig. Jag tittar upp och hon ler stort mot mig.
- Hej! Är du Harry Styles flickvän? Frågar hon och ler.
- Jag? Va? Säger jag förvånat.
- Ja, jag såg dig komma till skolan i Harrys bil, säger hon och sätter sig ner bredvid mig.
- Snälla kan inte jag få träffa honom, säger hon och lägger huvudet på sned.
Till min räddning ser jag Jeremy som jag var och fikade med, komma mot mitt håll.
- Jag måste gå, säger jag och skyndar mig snabbt till Jeremy.
- Hej Leah, säger han och ler.
- Hej Jer, svarar jag.
- Du ser lite trött ut.
- Skojar du? Jag blev förhörd på första lektionen av Lissa och nu utfrågad av en tjej.
- Varför? Frågar han och skrockar lågt.
- Tro mig, du vill inte veta, säger jag lågt och sätter mig ner på golvet.
- Jag hörde av Lissa att du skaffat dig en fin kille, säger Jeremy surt.
- Va?
- En ”fin” kille, typ loam eller något.
- Vänta! Va? Säger jag högt.
- Lissa sa att du hittat dig en fin kille, hon sa också att du förmodligen förföljt honom för att han skulle lägga märket till dig. Jeremy ser förvirrat på mig.
- Sa Lissa det? Frågar jag.
- Ja, sen var det ett massa babbel om vilja ha uppmärksamhet och någonting om orättvisor, säger han och ser konstigt på mig.
- Jag tror jag svimmar, muttrar jag.
- Jag måste gå, min lektion börjar om fem minuter, säger Jeremy snabbt innan han försvinner.
Jag tar upp min mobil och skickar ett snabbt sms till Niall.
Jag tror jag håller på att bli galen!
Hans svar kommer på några sekunder.
Vad har hänt? Skickar Niall.
Det har visst spridits en bild på mig och Liam, dessutom har flera sett mig kliva up Harrys bil.. skickar jag iväg till svar och suckar.
Det förklarar en del, hade singnering + intervju med twitter frågor. Det blev rätt galet. Svarar Niall snabbt.
Jag önskar bara att alla skulle sluta dra förhastningar.
De skulle ha sett mig i bilen ^^
Puss på dig! skriver jag snabbt.
Jag lägger ner mobilen i samma sekund som vår matte lärare kommer för att låsa upp klassrummet.
Resten av dagen går långsamt, flera kommer fram under dagen för att fråga mig om antingen Liam eller Harry. Efter ett tag börjar jag tröttna och blir sur så fort någon ställer mig en fråga. När dagen är slut slänger jag in min skolväska i skåpet. Inte kommer jag plugga bara för att jag tar med mig väskan hem. Ute på parkeringen står några fnittriga tjejer och väntar. Förmodligen på Harry, tänker jag.
Jag börjar trött gå hemåt när min telefon ringer. Ett nummer jag inte känner igen står på displayen.
- Hallå?
- Hej, det är Liam, säger en välbekant röst.
- Hej! Hur är det? Frågar jag.
- Det är bra, jag undrade bara om du sett bilden, på oss…
- Ja, jag har fått många frågor om dig och Harry hela dagen, suckar jag.
- Harry?
- Jo, några såg när jag klev ut Harrys bil i morse.
- Ajdå, så två saker på samma dag.
- Japp enligt alla på skolan är jag tillsammans med er båda, muttrar jag och rodnar lite.
- Niall berättade vad som hände i bilen, säger Liam och skrattar lite.
- Jasså?
- Ja, jag måste bara fråga. Gillar du honom?
- Om jag gillar Niall, ärligt? Det gör jag, riktigt mycket.
- Bra, säger Liam och drar efter andan. För jag vet att han gillar dig, rejält.
- Gör han? Frågar jag och ler stort.
- Det måste du väl ha märkt? På sättet han ser på dig.
Jag ler och känner hur jag rodnar.
- Jag undrade också om jag kunde fråga dig om en tjänst, säger Liam.
- Visst.
- Skulle jag kunna få Danielles nummer? Frågar han.
- Äntligen tar en av er insiativet, suckar jag.
- Vad?
- Ni gillar varandra, men ingen vågar ta första klivet. Men nu gör du det, säger jag och skrattar.
- Så, kan du ge mig hennes nummer? Frågar han igen.
- Gärna, jag skickar det på sms till dig om det är okej?
- Bra, tack. Vi ses Leah.
- Hejdå.
Jag skrattar för mig själv och tänker på hur Danielle kommer reagera av att Liam tar kontakt med henne. Hon kommer hoppa upp och ner över hela rummet. Sen kommer hon ringa mig och berätta något som jag redan vet.
När jag kommer fram till min port står det ett gäng tjejer där.
- Sluta förfölja våra killar! Ropar en av dem.
- Låt dem va! Ropar en annan.
- Lämna dom ifred! Ropar flera styckena.
- Du förtjänar inte One direction! Ropar nästa grupp.
- Försvinn! Ropar en annan.
Jag känner tårar rinna ner för min kind. Inte för att de drar förhastade slutsatser om mig och killarna utan att de verkligen inte vill att jag ska vara nära One Direction. Att de inte tycker att jag är bra nog? Fast jag inte vill gråta, jag vill vara bättre än så. Ändå faller tår på tår ner för mina kinder. Jag skyndar mig fram till porten och knappar snabbt in min kod. Jag smiter in i trapphuset och ser till att dörren stängs bakom mig. Jag vill inte ha någon av de där tjejerna i mitt hus. Det känns olidligt att stå och vänta på hissen, det tar en evighet. Det känns inte bättre utav att flera av tjejerna kollar in genom glasrutorna på dörren. De har inte slutat ropa, utan nu har de höjt rösten för att jag verkligen ska höra dem. När hissen väl kommer kliver jag snabbt in. När hissdörrarna stängs sjunker jag ner på golvet och gråter ut. Jag vet inte hur killarna klarar av allt detta, kanske är det en del av att vara känd. Att ha hatare och älskare. Just nu kändes det som om jag bara hade en sort. Och det var inte älskare.
När jag väl kommit in i min lägenhet sparkar jag av mig skorna och springer till mitt rum. Jag kastar mig i sängen och försöker slappna av. Jag förstår inte varför jag gråter över en sådan löjlig sak. Om jag lyssnar riktigt noga så kan jag höra deras rop utifrån.
Vad patetisk du är Leah, tänker jag för mig själv.
Jag reser mig snabbt upp och letar fram min iPod från en låda. Jag kopplar in iPoden till mina högtalare och slår på min favoritlåt på högsta volym. The A team. Det ända jag hör är musiken och jag börjar dansa runt i rummet. Utan att jag märker det så rinner tårarna i alla fall.
Låt efter låt kommer och jag vägrar att sluta röra på mig. Snart störs jag av att min telefon ringer. Jag skulle inte ha märkt det om jag inte hade mobilen i fickan.
En bild på Niall lyser upp displayen och jag ler lite. Jag stänger av musiken och svarar.
- Hej!
- Hej Leah, hur är det? Frågar han lugnt.
- Det är väl, sådär, suckar jag och lägger mig på sängen.
- Liam sa att du inte lät lite nere, säger Niall och låter lite ledsen här också.
- Det har bara varit väldigt intensivt dag, säger jag och torkar lite tårar.
- Vill du att jag ska komma över? Frågar han.
- Jag tror inte det är en bra ide.
- Varför? Nialls röst blir lite orolig.
- Det är en massa fans antar jag, utanför mitt hus.
- Varför? Frågar han.
- De vill att jag håller mig borta från er, säger jag och torkar en tår.
- Lägg av, så du ska lyssna på dom? Frågar han.
- Såklart ja inte ska, men jag tänkte bara att det kan bli lite galet om du kommer hit…
- Det spelar ingen roll bara jag får träffa dig, säger Niall och jag ler stort.
När vi har lagt på städar jag undan lite snabbt och borstar igenom mitt hår en gång. Jag slarvbäddar min säng och plockar fram lite snacks. Om jag känner Niall rätt så har han med sig mycket snacks. Plötsligt störs jag av skrik utanför. Jag går fram till fönstret för att kolla ut. Jag ser Niall stå och skriva autografer ute hos de skrikande tjejerna. Snart försvinner han in och inte mycket senare knackar han på dörren.
Så där ja, nu kom nästa. Jag hoppas jag kan lägga in nästa på Fredag! :)
It's gotta be you ♥ part 13
I förra avsnittet
Innan jag går ut nappar jag åt mig min tunga skolväska och svänger den över axeln och låser dörren efter mig.
- Ska jag hjälpa dig att bära? Frågar Niall och tar min ryggsäck.
- Det går bra, svarar jag och ler.
Ändå lyckas han ta ifrån mig ryggsäcken och svänger den över sin axel.
- Hjälp, vad har du i den? Frågar han.
- Hon är en smart tjej Niall, smarta tjejer behöver mycket böcker, säger Louis och skrattar.
Innan vi går in i hissen flätar jag in mina fingrar i Nialls och ler snabbt mot honom. Mitt hjärta hoppar över ett slag när han ler tillbaka.
När vi kommer genom dörren börjar vi genast plocka fram till filmkvällen. Jag får i uppgift att plocka fram skålar och glas, medans Harry, Louis och Niall drar fram madrasser, kuddar och täcken. Liam och Zayn ställer bort vardagsrumsbordet och flyttar fåtöljerna så vi får så mycket plats som möjligt. När alla madrasserna ligger fint på golvet, börjar Harry bädda. Efter kommer Louis med en massa kuddar och täcken, sist kommer Niall med en stor påse godis som han mumsar på.
- Ta plats! Ropar Louis och kastar sig ner i mitten av alla madrasser.
Jag kommer snabbt ut från köket med flera skålar och glas balanserandes på mina armar. Snabbt skyndar jag min att ställa ner skålarna på golvet och sätter mig bredvid Louis.
- Om man inte skyndar sig kommer man få en dålig plats, mumlar Louis och sträcker sig efter snacks påsen. Vi börja hälla upp chipsen, ostkrokarna och godiset i flera skårar som vi placerar runt om på madrassen. Efter en stund kommer killarna och slår sig ner bredvid oss. Liam sätter sig på min andra sida, Harry framför mig och Zayn lägger sig framför Louis och trycker upp sina fötter i Louis ansikte.
- Zayn, ropar Louis högt och slår bort hans fötter.
Jag hör hur Zayn skrattar lågt. Snart kommer också Niall och sätter sig framför Liam.
- Nu kan vi börja! Vad ska vi se först? Frågar Harry.
- En komedi, ropar Liam.
Efter mycket skrik har vi lyckats välja ut en film. Jag drar ett täcke över mig och njuter av filmen.
Skålarna skickas runt från person till person.
Mitt i filmen klampar en man in genom dörren och skrattar när han kommer in i vardagsrummet och se oss ligga på golvet framför teven.
- Vad mysigt ni har det! Säger han och ler.
Sedan ser han på mig och nickar.
- Jaha, hej. Du måste vara Leah.
- Hej! Säger jag och ler stort.
- Jag är Paul, säger han sedan.
- Trevligt att träffas, säger jag och skrattar nervöst.
- Jag ska bara påminna er killar att ni har en signering vid 10 i morgon.
- Visst, det kommer Liam ihåg, säger Harry och knuffar på Liam.
- Jaja, muttrar Liam och proppar munnen full med chips.
- Bra, ha det så trevligt då, säger Paul och går ut.
- Vem var det? Frågar jag sen.
- Paul, vår eh… säger Liam.
- Livvakt, fyller Zayn i.
- Livvakt? Varför behöver ni en livvakt? Jag blir helt chockad.
- I ibland kan det bli ganska galet med alla fans, muttrar Harry.
- Speciellt efter Harry, skrattar Louis och lutar sig fram för att kunna rufsa till Harrys hår.
- Lägg av! Sätt på filmen nu! Ropar han högt och lägger sig tillrätta.
Jag möter Nialls blick och han ler varmt mot mig och jag ler glatt tillbaka. Det var något med Niall som gjorde att mitt hjärta smälte. Jag gillade honom, på riktigt. Han hade en underbar personlighet som gjorde mig knäsvag och hans irländska dialekt gjorde honom så gullig.
Redan första filmen hade slutat började mina ögonlock kännas tunga när jag störs av ljuda snarkningar.
- Zayn, sover du? Ropar Louis klappar till honom på hårt på kinden.
Han grymtar till och sätter sig upp.
- Ska vi lägga oss på våra egna madrasser? Frågar han.
- Okej tråkmåns, säger Harry och reser sig.
Vi rättar till lakanen och lägger kuddar och täcken på sin plats.
- Jag vet att jag kommer somna så fort jag lägger mig ner, så jag går och gör mig i ordning, säger jag och går för att hämta min väska.
- Smart drag, säger Harry och ler. Jag gör desamma.
- Jag med, mumlar Niall och går fram till mig.
Snart har alla killar gått för att göra sig i ordning. På vägen till en utan toaletterna känner jag en varm hand på min rygg. Jag vänder mig om för att se Nialls ansikte när jag hoppar till. Det är inte Nialls hand jag har på ryggen, det är Harrys. Jag ler snabbt och hoppas att han inte sett mitt förvånade utryck.
Tillslut har jag lyckats få en toalett för mig själv, så jag borstar tänderna och tvättar bort sminket. När jag kommer ut står Niall där ute och väntar på sin tur. Jag går fram till honom och ger honom en stor kram. Han lägger sina armar om mig och håller om mig länge. Sedan ger han mig en snabb puss på pannan och smiter sedan in på toaletten. Jag ler för mig själv och går till ”mitt rum” för att byta om till min pyjamas. En stor tröja som har tillhört min gamla pojkväns och ett par korta dansshorts. När jag öppnar dörren hoppar Louis fram och skrämmer så att jag skriker högt och ramlar ner på golvet.
Louis skrattar högt och håller sig för magen.
- Inte kul Louis! Ropar jag högt och går surt iväg till vardagsrummet.
- Vad hände? Frågar Liam och kollar förvånat på mig.
- Louis skrämde mig, mumlar jag och lägger mig ner på en madrass bredvid Liam.
In kommer sedan Louis och slänger sig ner på en madrass snett mitt i mot mig.
Han skrattar fortfarande lågt när han rufsar till mitt hår.
- Hur gick det Leah? Du skulle ha sätt din min.
- Lou det var inte kul, jag är väldigt lättskrämd, jag kunde ha dött!
- Är du arg? Frågar Louis och ser lite ledsen ut.
- Som om jag skulle lyckas vara arg på dig, svarar jag och skiner upp i ett leende.
Louis ler tillbaka och kastar ett täcke på mig.
- Du kommer frysa ihjäl om du inte har ett täcke inatt, säger han och nickar menande mot min pyjamas.
Då kommer Zayn, Harry och Niall in.
- Vem var det som skrek? Frågar Niall och kollar på mig.
- Det var jag, säger jag och suckar.
- Gjorde du dig illa? Frågar han nervöst och drar fingrarna genom sitt blonda hår.
- Ne, det var Louis här som skulle vara lite rolig, mumlar jag och gömmer mitt ansikte i kudden.
Niall kommer och lägger sig på madrassen bredvid min, Harry på madrassen mittemot mig och Zayn framför Niall. Madrasserna ligger så tätt att jag skulle nudda harrys huvud om jag bara sträckte ut mina armar en kort bit.
- Så ska vi kolla på nästa film? Frågar Liam och sätter i nästa dvd.
- Det beror på vad det är för film, säger jag.
- Det är ingen skräckfilm, du har nog fått tillräckligt mycket skräck för en dag, skrattar Liam och trycker på play.
Det visar sig vara en action film med mycket pang och mord. När jag är på väg att somna känner jag ett par fingrar dras igenom mitt hår. Jag vänder mig sakta om och möter Nialls blåa ögon. Jag lägger min hand på hans och blundar. Jag känner hur han rättar till mitt hår och sedan kramar om min hand.
Jag måste ha somnat väldigt snabbt för när jag vaknar börjar det ljusna utanför. Mina ögonlock känns fortfarande tunga när jag öppnar ögonen för att kolla på klockan.
Halv åtta. Mitt alarm skulle inte ringa förrän om en halvtimme. Jag tittar på killarna och ler när jag märker att Niall fortfarande håller i min hand. Det är lika bra att gå upp så jag sätter mig upp och försöker så ut min hand från Nialls utan att väcka honom. När jag precis har börjar lirka mig ur kramar han om min hand och öppnar trött ögonen.
- God morgon, säger jag tyst.
- God morgon, mumlar han tillbaka.
Jag lägger mig ner igen och kramar om hans hand.
- Vad är klockan? Frågar han.
- Halv åtta.
- När börjar du skolan?
- Nio. Jag lyfter min fria hand och drar fingrarna genom hans hår.
- Jag måste göra mig i ordning, mumlar jag.
- Okej, svarar Niall och reser sig upp.
Vi går tillsammans till ”mitt rum” där jag tar med mig mina saker till toaletten. Niall går in på sitt rum för att göra sig i ordning medens jag försöker göra det samma. Jag hör fotsteg tassa utanför och jag gör mig redo. Jag öppnar sakta dörren och när Louis hoppar fram säger jag lugnt;
- Hej Lou! Sedan går jag in till köket.
Det klockan hinner bli halv nio innan alla killarna är vakna. Harry har lovat att köra mig till skolan och Niall sa genast att han också ville följa med. Jag rättar till min gröna skjorta och drar upp mina vita shorts. När jag hunnit äta frukost och gjort mig i ordning så är klockan kvart i 9. Jag tar på mig mina vita converse och slänger min skolväska över axeln. Vi tar hissen ner och går ut till Harrys bil. Både jag och Niall sätter oss i baksätet, vilket lämnar Harry själv i framsätet. Under hela redan håller jag Nialls hand, han får mig att känna mig underbar. Sättet han ser på mig ger mig självförtroende. När vi svänger in på skolansparkering ser jag flera tjejer stå i klungor och peka mot Harrys bil.
- Det verkar som om din bil är känd nu, säger Niall lågt innan jag stiger ur bilen.
När jag precis ska öppna dörren drar Niall mig mot sig och kysser mig. Jag kysser honom tillbaka och klappar honom lätt på kinden innan jag går ur bilen. Flera utav tjejerna kollar på mig när jag skyndar mig över skolgården.
Förlåt för den dårliga upptateringen, men nu är jag klar. Jag var tvungen att dela på detta avsnitt eftersom den blev uppåt 7 sidor. Så nu kommer nästa strax.
It's gotta be you ♥ part 12
I förra avsnittet
Jag sätter mig på sängen och ler för mig själv. Niall hade kysst mig, egentligen var det mer än puss än en kyss, men ändå. Sakta lägger jag mig ner i sängen och blundar. Det här måste vara den bästa dagen i mitt liv, hinner jag tänka innan jag slocknar.
Nialls perspektiv
Jag ligger länge i sängen och tänker på Leah. Jag hade äntligen vågat göra det, kyssa henne. Sedan vi hade filmkväll bara hon och jag, hade jag tänkt kyssa henne. Nu hade jag gjort det och hon hade kysst mig tillbaka. Sen var Harry tvungen att förstöra allt och nu låg hon 30 meter bort och sov. Så som jag kände för Leah hade jag inte känt tidigare, redan från första början hade jag tyckt om henne. Leah är smart, rolig, omtänksam och vacker. Hennes underbara ögon och hennes leende. Leah är speciell, något med hennes personlighet fick mig att dras till henne.
När jag vaknar är klockan 8 då jag bestämmer mig för att hoppa in duschen. Det varma vattnet värmde skönt och när jag kom ut började jag små frysa. Snabbt klädde jag mig i mjukiskläder, klockan har hunnit bli halv tio innan jag är klar. Då går jag ut i köket där Harry och Louis står och gör toast.
- God morgon! Ropar Louis och vinkar med en stekspade.
- Morron! Ropar jag tillbaka och går fram till dem.
- Vi tänkte väcka Leah med frukost på sängen, säger Louis glatt.
- Härligt, finns det åt mig med? Frågar jag och skrattar.
- Visst, säger Harry och räcker mig en toast.
- Ska jag gå och väcka resten av killarna?
- Gör det!
Jag går in i Liams rum och kastar mig i hans säng. Gömd under täcket ligger Liam och snusar lågt. Bara några minuter efter började Liam röra på sig. Tillslut tittar han upp under täcket.
- God morgon, mumlar han med sin hesa morgonröst.
- God morgon, dags att gå upp, vi ska överraska Leah med frukost på sängen.
- Okej, mumlar han och sätter sig sakta upp.
- Önska min lycka till jag ska gå och försöka gå och väcka Zayn, säger jag lågt och hoppar ner från Liams säng.
- Lycka till, mumlar Liam och går upp från sängen.
Jag går mot Zayns rum och öppnar dörren, för att komma fram till hans säng är jag tvungen att hoppa över alla högar av kläder. Jag hoppar upp i Zayns säng och pekar Zayn i ryggen.
- God morgon! Säger jag högt. Zayn rör sig inte ut fläcken så jag ställer min upp och börjar hoppa i sängen.
- Vakna! Ropar jag högt. Inget resultat. Så jag går ner och ut till köket.
- Var är Zayn? Hör jag Harry fråga.
- Som om det skulle gå och väcka honom innan klockan 12, svarar jag.
- Haha, så jag bär mackor till oss alla, Harry kan du ta juicen? Säger Louis glatt och börjar gå mot gästrummet. Liam springer före för att öppna dörren och släpper in alla i rummet innan han själv går in. Vi sätter oss försiktigt i Leahs säng, Louis tar en toast och viftar den över hennes ansikte så att Leah ska känna doften. Efter en liten stund öppnar hon sakta ögonen.
- Va? Säger hon trött och försöker sätta sig upp.
- Frukost på sängen, säger Harry glatt.
- Vad gulliga ni är, säger hon och ler mot oss alla. Tack! Leahs ansikte lyster av glädje då vi äter vår frukost tillsammans. Hennes leende gör mig så glad att jag också måste le stort.
Leahs perspektiv
Att få vakna upp och se fyra killar le mot dig händer inte varje dag. Dock kunde ingenting gjort mig gladare. Vi sitter tillsammans och äter frukost i sängen, sedan går vi upp för att spela lite spel. Det känns lite pinsamt att gå runt i en t shirt och trosor men snart kommer Louis med ett par munkbyxor.
- Tack Lou, säger jag och ler snällt mot honom.
- Varsågod, säger han och lägger en arm om min axel, så vilket spel ska vi spela?
- Något riktigt kul! Säger jag glatt och rufsar till honom i håret.
- Akta dig! Förstör inte frillan! Ropar han högt.
- Sanning och konsekvens? Frågar Harry.
Alla nickar glatt förutom Liam som skakar på huvudet, majoriteten vinner och vi sätter oss i en ring på golvet. Harry plockar fram en spelbräda och kort med en massa frågor på.
- Jag visste inte att det fanns ett sanning och konsekvens spel, säger jag förvirrat.
- Såklart det finns, säger Niall glatt. Spelet går ut på att svara frågorna så sanningsenligt för att komma först i mål.
- Ta en färg! Ropar Louis högt och kastar sig efter den gröna.
- Pax för den blåa! Ropar Niall högt. Jag stannar upp och kollar på honom, hans underbara leende lyser och jag blir pirrig i magen. Tänk om han ångrar vår kyss igår? Jag puttar undan tanken och kastar mig mot Liam som håller i påsen med spelpjäser.
- Rosa, till dig Leah? Frågar han.
- Inte en chans, jag vill ha den gula!
- Visst, här, säger han och räcker mig den gula.
- Tack så mycket Liam.
Vi ställer våra pjäser på start och bestämmer att minst först, vilket blir jag, eftersom jag är född i juni 1994 och Harry i februari samma år.
- Okej, ställ mig en fråga då, säger jag och suckar.
Louis tar upp ett kort och skrattar.
- Den här vet jag faktiskt inte, Leah vem var din förra förälskelse?
- Åå, det var nog James, säger jag och tänker efter.
- Vem är det? Frågar Niall.
- Det är inte frågan eller hur? Säger jag och går fram ett steg.
Sen är det Harrys tur så jag tar upp ett kort och ställer frågan.
- Harry, när kysste du någon för första gången!
- Jag tror jag var 11, säger Harry och rodnar.
Efter många tråkiga frågor med tråkiga svar, bestämmer vi oss för att hitta på egna frågor och konsekvenser och spelet blir genast roligare.
Liam får pussa Louis, Niall får äta en sked smör, Louis får berätta om när han skulle kyssa någon för första gången, då skrattar vi alla högt. När frågan kommer tillbaka till mig så väljer jag sanning som den fegis jag är.
- Leah, är du kär just nu?
Jag känner hur jag rodnar när jag svarar.
- Ja, och kollar ner i golvet.
- I vem? Undrar Liam.
- Det fanns inte i frågan, säger jag och reser mig upp. Om herrarna ursäktar så ska jag göra mig i ordning.
- Kom ihåg Leah att vi kommer få det ur dig, säger Harry och skrattar.
- Försöka kan ni, skulle jag kunna få låna en vit tröja av någon? Frågar jag sen.
- Du kan få låna en av mig, säger Niall och reser sig.
- Tack, svarar jag och ler. Vi går tillsammans till hans rum. När vi kommer in stänger han direkt till sin garderob och plockar fram en enkel vit tröja.
- I går, börjar han. Nu kommer det, hur han ångrar vad han gjort men att han vill att vi ska vara vänner…
- Det jag gjorde i går borde jag ha gjort för flera dagar sen, lägger han till och ser glad ut.
- Jaja, säger jag sedan rycker jag till. Vänta vad sa du?
- Jag menar att jag borde ha kysst dig tidigare, säger Niall och ser förvirrad ut.
När jag äntligen förstår vad han har sagt ler jag också och ger honom en kram.
- Jag trodde att du hade ångrat dig, säger jag tyst samtidigt som jag håller om honom.
- Inte alls, mumlar han och smeker mig rygg. Jag släpper taget om honom och ser in i hans underbart blå ögon. Ögonen som jag skulle kunna se in i dagarna i ända. Sedan lutar jag mig fram och kysser honom. Denna gång är det är riktig kyss. Han kysser mig tillbaka. Jag drar mina fingrar genom hans hår innan jag släpper honom.
- Jag älskar ditt hår, säger jag och rufsar till det.
- Gör du?
- Det passar jätte bra på dig, säger jag och ler.
- Jag är brunett från början, säger han och skrattar.
- Va?
- Ja, det är sant.
- Men du passar väldigt bra i blont.
- Tack.
Sedan försvinner jag ut ur rummet och smiter in i mitt. Jag tackar mig själv för att jag packat ner en deo till jobbet igår. Jag går in på badrummet och fixar till mig lite, flätar mitt hår och tar på min Nialls tröja och kjolen från igår.
När jag kommer ut har killarna också klätt sig,
- Vill du se på film? Frågar Liam.
- Visst, jag måste bara hitta min telefon, mumlar jag och börjar leta i vardagsrummet, köket och i mitt rum (gästrummet).
- Är denna din? Frågar Harry och lyfter upp en iPhone 4 med lila skal.
- Ja, tack så mycket.
- Så film? Skräckis? Fortsätter Liam.
- Nej, jag hatar läskiga filmer! Ropar jag högt.
- Kom och sitt med oss i soffan, säger Niall som sitter i ett hörn av soffan. Jag går fram till honom och sätter mig bredvid honom. Harry som sitter på andra sidan av mig lägger en filt på mig.
- Tack, mumlar jag och virar den om mig. Så fort filmen börjar lutar jag mig mot Niall och lägger filten om honom också. Han ler snabbt mot mig. Resten av filmen ligger jag lutad mot honom och blundar i förtvivlan. Jag har aldrig varit bra på att se skräckfilmer, jag blir så lätt skrämd.
Efter mycket skrik från alla av oss tar filmen äntligen slut och jag kan försiktigt öppna ögonen.
- Hur går det Leah? Frågar Louis från en av fåtöljerna. Du skrek nog mest av alla!
- Inte alls, Harry skrek mycket mer än jag. Vi skrattade tillsammans och när Zayn äntligen kom upp var klockan redan 1.
- Du missande en underbar frukost, säger jag och drar av mig filten.
- Finns det något kvar? Frågar Zayn och går in i köket.
- Tveksamt, säger Liam högt. Niall har redan rensat kylskåpet.
Jag hör hur Zayn suckar högt och drämmer igen kylskåpet.
- Vi har ingenting hemma! Ropar Zayn förtvivlat.
- Ska vi åka och handla? Frågar Liam.
- Visst, svarar Louis och ställer sig upp.
- Jobbar du idag? Frågar Niall mig tyst och lägger en slinga hår bakom mitt öra.
Jag skakar lätt på huvudet och reser mig upp.
- Följer du med Leah? Frågar Harry.
- Visst, ler jag och går till hallen för att ta på mig mina skor.
- Hur kan du gå i dem? Frågar Louis och kollar förvånat på mig.
- Lite övning bara, säger jag och ler. Vill du prova?
- Nej, jag ha sett Niall springa i klackar, inte vackert.
Jag tappar hakan av förvåning och börjar skratta.
- Niall, har du SPRUNGIT i klackar?
- Ja, på en intervju i Australien, svarar Niall och rodnar.
- Åå jag önskar att jag kunde sett det, utbrister jag.
- Det finns på youtube om du vill… börjar Louis men Niall avbryter honom snäsigt
- Håll tyst!
Harry, Louis, Niall, jag och Liam går till affären tillsammans. Zayn stannar hemma, vi avgjorde att det skulle ta lika lång tid för honom att bli klar som för oss att handla. Utanför Walmart står det ett gäng tjejer som börjar skrika så fort dem ser oss. Inte mig förstås, utan killarna. Jag hoppar till fast killarna verkar helt normala när de går fram till tjejerna för att hälsa. Hur kan man vänja sig vid det här? Jag ställer mig längre bort och låter killarna skriva autografer och bilder. Det tar en stund innan de är klara.
- Hur kan ni inte få hjärtinfarkt varje gång något fan skriker?
- Man vänjer sig efter ett tag, säger Harry nonchalant.
Vi går in affären och tar en kundvagn. I flera utav gångarna blixtrar kamera ljus till och flera tjejer fnissar när vi tar oss fram. Jag försöker att slappna av, försöka går alltid. Harry bestämmer sig för att sätta sig i kundvagnen.
- Kommer du ihåg det här Leah? Frågar han och skrattar.
Jag tänker tillbaka till den gången jag träffat Harry, Louis och Niall för första gången och jag börjar skratta för mig själv.
- Vet ni hur sur jag var på er när ni körde på mig? Frågar jag och ler.
- Det var inte svårt att förstå Leah, du såg sur ut också, skojar Louis och lägger en arm om mina axlar.
När vi kommer ut affären står det flera fotografer på plats och jag hör Liam och Niall sucka bakom mig. Jag försöker ta mig ur den stora klumpen av fotografer och intervjuvare, då kommer en dam i kavaj fram till mig.
- Så vem är du? Frågar hon och trycker upp en mick i ansiktet på mig.
- Är du någons flickvän? Fortsätter hon och ser spänt på mig.
Jag försöker fortsätta gå och ser Liam på väg fram genom massan, vi går tillsammans genom folkmassan och stannar några kvarter bort för att vänta på dom andra. Efter en liten stund kom Louis och strax efter kom Niall springandes.
- Livsfarligt, mumlade han surt.
Vi fick vänta länge innan Harry kom l gåendes mot oss.
- Så ska vi hem nu eller? Frågar han nonchalant.
- Snälla, jag kom världens bästa ide! Ropar Louis högt. Kan vi inte ha en film kväll med massa snacks och sen sover vi alla på madrasser i vardagsrummet?!
- Ja, ropar Liam.
- Tror ni att det snacks vi har räcker? Frågar Niall och kollar ner i matpåsarna.
- Popcorn, fem chips påsar, massor med godis, sju läskflaskor och ostkrokar, rabblar Louis upp. Jag tror vi har så det räcker.
- Ni får ha det så kul killar, säger jag när vi kommit fram till min port.
- Vart ska du? Frågar Harry.
- Jag måste hem, jag har skola i morgon och jag kan inte ha dessa kläder en dag till, suckar jag.
- Vi följer med dig upp och hämtar det du behöver, sen kan du gå direkt från oss till skolan, säger Niall och ler.
- Är ni säkra?
- Skynda dig nu Leah, säger Liam och puffar till mig.
Det blir lite trångt i hissen på vägen upp men vi klarar oss. Sedan skyndar jag mig in i mitt rum för att hämta nya kläder, lite smink, en pyjamas och en necsisär med det viktigaste i. Jag kastar ner allt i en liten väska och skyndar mig ut i vardagsrummet där alla killarna sitter och väntar.
- Klar, ropar jag och tar på mig ett par skor som jag vet kommer passa med min klädsel i morgon.
- Bra, säger Liam och går ut i korridoren igen.
Innan jag går ut nappar jag åt mig min tunga skolväska och svänger den över axeln och låser dörren efter mig.
- Ska jag hjälpa dig att bära? Frågar Niall och tar min ryggsäck.
- Det går bra, svarar jag och ler.
Ändå lyckas han ta ifrån mig ryggsäcken och svänger den över sin axel.
- Hjälp, vad har du i den? Frågar han.
- Hon är en smart tjej Niall, smarta tjejer behöver mycket böcker, säger Louis och skrattar.
Innan vi går in i hissen flätar jag in mina fingrar i Nialls och ler snabbt mot honom. Mitt hjärta hoppar över ett slag när han ler tillbaka.
Så där, förlåt för sen uppdatering men nu är den här, del 12! Hope you like it!!
Om ni vill kolla in klippet på Niall i klackar så har jag det här :)
http://www.youtube.com/watch?v=zTMVnrIiRjA
it's gotta be you ♥ part 11
Förra avsnittet
Då lägger Harry armen om mig och han håller om mig resten av filmen. Louis känner sig lite ensam efter en stund så han lutar sig mot mig och jag lägger filten om mig. Niall sitter och proppar i sig sin andra macka och verkar inte alls intresserad av filmen. Jag skulle kunna stanna här hela dagen, då kommer jag på att jag måste till mitt nya jobb i eftermiddag…
Leahs perspektiv
När klockan börjar närma sig halv tre är det dags att resa på sig.
- Tyvärr måste jag gå nu killar, säger jag och ger Louis en kram.
- Vart? Frågar Zayn och reser sig upp för att säga hejdå.
- Jag har fått ett jobb! Säger jag högt och klappar händerna.
- Som vad? Frågar Harry.
- Jag och min bästa vän Danielle har fått jobb som dansare på ett teve program! Utbrister jag och hoppar till av glädje.
- Vänta Danielle? Frågar Liam förvånat.
- Japp.
- Det råkar inte vara Danielle som dansade i x-factor? Då kommer jag på att Danielle faktiskt dansade tillsammans med one direction.
- Det är hon, svarar jag och ser Zayn putta Liam lätt med armbågen, samtidigt som Niall flörtblinkar med ena ögat mot honom.
- Hur länge har ni känt varandra? Frågar Zayn.
- Sen vi var små, våra föräldrar har arbetat tillsammans.
Jag börjar gå ut till hallen och killarna följer efter för att säga hejdå.
- När slutar du? Frågar Zayn när jag ska krama om honom.
- Vid 7 tror jag.
- Ska vi gå ut och äta då? Allesammans?
- Visst, det skulle vara jätte kul, ska vi ses någonstans eller? Frågar jag samtidigt som jag tar på mina skor.
- Vi kan komma och möta er när ni slutar, säger Harry och ler.
- Jag följer dig Leah, säger Niall och tar på sig sina skor.
- Okej, då ses vi då! Säger jag samtidigt som Niall och jag stänger dörren. Jag plockar upp mobilen och skickar ett sms till Danielle.
Är på väg nu, vi skulle få kläder och skor där va?
Ses snart!
Xxx
Efter bara några sekunder får jag ett svar.
Japp!
Ses!
Xx
Jag och Niall tar trapporna ner och börjar promenera bort mot mitt jobb.
- Så tyckte du det var annorlunda? Frågar han.
- Annorlunda? Frågar jag.
- Ja, när du vet att vi är one direction och så…
- Ne, ni var samma killar som innan.
- Bra. Vi fortsätter gå en stund i tystnad, det är inte särskilt långt fram till Kennys danslokaler.
- Här är det! Säger jag och pekar upp mot en stor port.
- Härligt, så vi hämtar er sen, säger han och ler stort.
- Det blir bra, vi kanske måste göra oss i ordning först, men det tar inte lång tid, säger jag och skrattar.
- Jag smsar när vi är utanför, säger han och ger mig en kram. Jag håller om honom och drar mina fingrar genom hans hår. När vi släpper varandra lutar jag mig mot väggen och tittar på honom. Niall ställer sig med händerna i fickorna och tittar mot mig. Vi står en stund och bara tittar på varandra tills han tar tre steg närmare mig. Jag ser i hans ansikte att han tänker då jag tar tillfället i akt och ger honom en puss på kinden.
- Vi ses senare, viskar jag och drar fingrarna genom hans hår ytligare en gång innan jag försvinner in genom porten. När jag är utomsynhåll måste jag stanna och pusta ut. Min hjärta slår hårt och jag får vänta någon minut innan jag fortsätter gå in till en stor hall. I hallen sitter Danielle och väntar. Jag skyndar mig fram för att berätta om att vi ska ut och äta sen, Danielle blir jätte glad över att få gå ut och äta tillsammans. När Kenny kommer in visar han oss att vi ska få varsitt rum där vi kan byta om och duscha. Han öppnar en garderob där allting vi kan behöva finns, smink, danskläder i olika stilar och skor.
- Så tjejer, gör er hemmastadda, det här är ert eget rum där ni kan slappna av mellan danserna och så, har ni några frågor? Rabblar Kenny på. Både jag och Danielle skakar på huvudet.
- Bra! Nu ska ni få träffa era danspartners, säger Kenny glatt och tar oss till ett stort rum där en massa ungdomar sitter och pratar.
- Hjälp, nu blev jag nervös, viskar Danielle till mig och jag kramar hennes hand innan vi sätter oss i mitten av rummet tillsammans med Kenny.
- Det här är Leah och Danielle! Ropar han högt för att få allas uppmärksamhet.
- Hej! Ropar flera tillbaka.
- Så ställ er i era par tack! Ropar Kenny högt, fast det är helt tyst i rummet. Snabbt ställer sig alla två och två, jag kollar mig runt i rummet efter några som är ensamma. I ett hörn sitter en kille med brunt kort hår och flinar, mittemot honom sitter en annan kille med längre svart hår och ser osäker ut.
- Alla dessa ungdomar har blivit utvalda att dansa, ingen av dem har dansat innan och det är ert jobb, mina dansare att lära dem! Han tar snabba kliv fram till killen i kort hår och hjälper honom upp.
- Det här är Lucas, säger han högt till oss alla. Du ska dansa med Leah, säger han och pekar mot mig. Han nickar och går fram mot mig.
- Hej! Ja som du redan vet heter jag Leah, säger jag och räcker fram handen.
- Jag är Lucas, säger han och tar min hand. Vi ställer oss vid väggen och ser på när Danielle och den svart håriga killen, som heter Nick hälsar på varandra.
- Så! Då ska ni få era lokaler, ropar Kenny och går fram till ett par och ger dem en lapp, när han sedan kommer till oss tar jag emot lappen och säger snabbt till Danielle att vi ses senare. Jag och Lucas går ut till korridoren och börjar leta efter 2E. När vi hittat rätt öppnar vi dörren och går in. Danslokalen är väldigt stor och vit. På högra sidan om dörren finns det en stor spegel, och på vänstra sidan finns stora fönster som vetter mot gatan utanför.
- Så jag tänkte att vi börjar lite på dansen, så om du bara väntar här en liten stund så ska jag byta om, säger jag och pekar på mina klackar.
- Visst! Svarar Lucas och slår sig ner på golvet. Jag skyndar mig genom korridoren ner till min loge. När jag kollar in i garderoben ser jag hur mycket kläder som finns där. När jag kommer på att jag måste skynda mig tar jag på mig ett par tights, ett svart linne och en grå stor tröja som hänger ner så axeln syns. Jag snor åt mig ett par svarta träningsskor och skyndar mig tillbaka.
- Så, pustar jag ut när jag kliver in genom dörren igen. På pappret vi fick av Kenny så ska vi dansa bugg. Så det är bara att börja, säger jag och ställer mig upp.
Efter många timmar av träning och suckande är klockan äntligen sju. Lucas är så trött att han knappt orkar stå och jag är helt varm i hela kroppen.
- Så vad ska du göra efter? Frågar Lucas.
- Jag ska ut med några kompisar, säger jag och ler.
- Jaha, synd, säger han när vi går ut ur danslokalen.
När jag kommit in i min loge får jag ett sms från Niall.
Nu är vi utanför!
Xx
Bra, jag ska bara duscha.
Vill ni komma in?
Xx
Vi väntar utanför.
X
Jag skickar snabbt ett sms till Danielle och berättar att killarna står där ute och väntar. Vi båda tänkte duscha innan vi sticker och vi kommer överens om att vi träffas i hallen när vi är klara. Jag skyndar mig in i duschen. När jag är klar klär jag mig fort, plockar ihop mina saker och går ut i hallen. Danielle sitter på samma stol som tidigare idag och väntar på mig.
- Hej, säger hon leende.
- Hur gick det? Frågar jag när vi är på väg ner till gatan.
- Nja, Nick har ingen tackkänsla, suckar Danielle och ser lite ledsen ut. Hur gick det för er?
- Vill du räkna mina blåmärken på tårna? Frågar jag och skrattar.
- Gick det så bra? Frågar Danielle sarkastiskt.
- Ungefär, men han lär sig, säger jag och öppnar porten ut till gatan.
Där ute står killarna och pratar med varandra, de reagerar på att porten öppnas och vänder sig mot oss.
- Hej! Ropar Louis och vinkar.
- Hej, killar, det här är Danielle, henne minns ni väl? Säger jag och nickar mot Danielle.
- Givetvis, säger Zayn och puttar till Liam retfullt.
Jag går fram och ger Niall en stor kram.
Då hör jag någon ropa mitt namn bakom mig och jag vänder mig snabbt. Där står Lucas och ler sort.
- Jag ville bara säga hejdå, säger han och går fram till mig.
- Hejdå, vi ses på nästa träning, svarar jag och ger honom en stor kram. Han nickar åt Danielle och börjar sedan gå ner för gatan.
- Glöm inte att öva! Ropar jag efter honom. Han vinkar till svar. Sedan vänder jag mig till killarna igen.
- Vem var det? Frågar Niall och kollar surt efter Lucas.
- Min danspartner, säger jag och ler stort.
- Så… Vart ska vi gå? Frågar Harry och börjar gå.
- Nandos! Ropar Niall högt.
- Okej, Nandos blir det, svarar Louis, tar Harry i handen och börjar gå.
Harry, Louis och Zayn går först, sen kommer Danielle och Liam som börjat visa ett stort intresse för varandra. På efterkälken kommer jag och Niall traskandes.
- Så är han snäll, den där killen? Frågar Niall och drar på munnen.
- Han är jätte snäll och trevlig, svarar jag och ler.
- Jaha… säger han. Så är det något på gång mellan er två? Frågar han sen och kollar ner på sina fötter.
- Lägg av! Säger jag högt och stannar för att kollar honom i ögonen. Niall, ingenting är på gång mellan mig och Lucas, okej?
- Okej, säger han och ler svagt. Vi fortsätter gå i tystnad då jag låter mina fingrar flätas samman med hans. Niall kollar på mig och min blick möter hans underbart blåa ögon och ler. Han ler tillbaka och vi fortsätter gå i tystnad. När vi kommer fram släpper vi så småningom varandra. När vi ska gå in på restaurangen hörs ett högt skrik.
- Det är One direction!!! Jag vänder mig snabbt och ser en tjej i 16 års åldern som står och hoppar på trottoaren vid sidan av oss.
- Hej! Säger Louis glatt och går fram för att ge henne en kram.
- OMG, HARRY STYLES! Utbrister hon sedan och börjar böna om Harrys autograf.
Jag och Danielle ställer oss lite vid sidan och låter killarna prata med tjejen ensam. När de äntligen är klara går vi in och sätter oss vid ett bord medans Niall och Liam går för att beställa åt oss alla.
- Så Leah, hur är det nya jobbet? Frågar Harry.
- Jo, än så länge är det jätte bra! Säger jag glatt.
- Och killen som kom, hur är han?
- Han är väldigt trevlig, svarar jag lugnt.
- Jag såg på Niall att han blev lite… säger Harry och avbryter sig.
- Avundsjuk, fyller Louis i och skrattar.
Efter maten bestämmer vi oss för att gå hem till killarnas lägenhet, dock säger Danielle att hon måste sticka hem och jag lovar att jag sak smsa henne i morgon. Det går väldigt snabbt att komma fram och tillslut sitter vi alla kastade i soffan.
Jag sitter lutad mot Niall som halv ligger i soffan och mina ben ligger på harrys som sitter upp med sin dator.
- Någon har lagt upp en bild på oss på twitter! Säger han högt och jag hoppar till.
- Vad för bild? Frågar Niall.
- Här, säger Harry och snurrar på datorn så att vi alla ser.
Har killarna fått en ny förföljare? Tjejen i fråga har setts tillsammans med One direction en tid nu! Kanske dags att flytta?
- Va? Så dom tror att jag är en stalkare? Utbrister jag surt.
- Dom vet ingenting Leah, de hittar bara på något för att kunna lägga ut bilden, säger Liam.
Vi sitter och pratar en stund tills jag ser att klockan blivit mycket.
- Jag måste gå nu, säger jag och försöker ställa mig upp när Niall håller i mig.
- Du kan sova här, säger han och ler stort.
- Jag har ingen tandborste eller pyjamas...
- Vi har en ny som du kan få och du kan alltid låna en tröja av oss, säger Harry glatt.
- Tack så mycket, svarar jag och slappnar av igen. Vi fortsätter att prata och diskutera lite, under tiden lyckas jag somna i Nialls famn och vaknar av att han försöker resa sig.
- Förlåt, mumlar jag.
- Varför ska du säga förlåt?
- Det var inte meningen att somna, säger jag och reser mig upp.
- Kom, säger han och leder mig till ett stort badrum där han räcker mig en ny tandborste. Vi borstar tänderna tillsammans och sedan sköljer jag av mitt ansikte. När jag kommer ut i hallen igen står Niall där med en stor t-shirt.
- Här, säger han och räcker mig tröjan. Den kan du sova i.
- Tack, mumlar jag och lutar mig mot en väg. Niall ställer sig nära och ler stort. Vi står en stund och bara kollar på varandra tills Niall lutar sig fram och kysser mig. Jag känner hans läppar emot mina, mjuka och försiktiga. Jag lägger min hand på hans axel och ler stort. Då öppnas plötsligt en dörr, både jag och Niall reagerar och hoppar ifrån varandra.
- Hej! Ropar Harry högt.
- Hej, mumlar Niall surt till svar.
- Leah, vill du sova i gästrummet? Frågar Harry och pekar på en dörr nära toaletten.
- Gärna, god natt Niall, säger jag och går mot rummet som Harry pekar på.
- God natt, svarar han och slinker in på sitt rum med ett leende.
- Hoppas att det blir bra, säger Harry och ler.
- Det blir perfekt, tack!
- God natt!
- Sov gott, säger jag och ser på honom när han går till sitt rum. Då stänger jag dörren och klär av mig min kjol och linnet. Sedan drar jag på mig Nialls tröja och drar in doften av honom. Jag sätter mig på sängen och ler för mig själv. Niall hade kysst mig, egentligen var det mer än puss än en kyss, men ändå. Sakta lägger jag mig ner i sängen och blundar. Det här måste vara den bästa dagen i mitt liv, hinner jag tänka innan jag slocknar.
Hoppas ni tyckte om den. Det är väldigt mycker Leah just nu, men jag ska försöka få in killarnas perspektiv i nästa del!
xE
:)
it's gotta be you ♥ part 10
Förra avsnittet
- Danielle, vi fick jobbet!
Vi fortsätter skrika och ropa ett tag, sedan lägger vi på. Efter samtalet kan jag inte sluta hoppa runt i lägenheten, jag kan knappt sitta still när jag ska äta kvällsmat.
När jag väl kommer till sängs är jag trött i hela kroppen. Imorgon är det ledigt från skolan och det betyder SOVMORGON! Med denna glada tanke somnar jag snabbt.
Nialls perspektiv
Tidigt på morgonen hade mamma väckt mig och för några sekunder var allt som förr, innan One direction fanns. Jag klädde mig och åt en snabb frukost för att sedan hoppa in i en bil tillsammans med killarna. Nu sitter vi på flyget tillbaka till. Så fort jag lutar bak huvudet mot stolen somnar jag på direkten. Liam väcker mig när vi ska landa och jag kollar på Louis och Harry. De sitter och skrattar tillsammans, Louis rufsar till Harry i håret då han låtsas bli arg och så börjar de låtsas knuffa till varandra.
När vi har landat hämtar vi våra väskor och hoppar in i bilen på vägen hem. Jag tar upp mobilen och skickar iväg ett sms till Leah. Jag måste få prata med henne, så fort som möjligt.
Hej!
Tillbaka i London nu, vill du ses?
Xx
Inte många minuter senare darrar mobilen till av ett svar.
Hoppas ni har haft det bra!
Kan jag komma över till er strax?
Xx
Jag ler och blir varm inombords och skickar ett snabbt svar.
Gärna, ses sen!
Xx
Leahs perspektiv
Jag sitter kvar i sängen. Nialls sms lyser upp displayen och jag ler svagt. Leah! Nu måste du komma på vad du ska säga och varför! Nu gällde det, jag var tvungen att få fram rätt saker på rätt sätt. Jag reser mig och hoppar in i duschen, rakar benen och under armarna. När jag är klar torkar jag håret snabbt och går in min garderob. Jag tar fram ett större linne med en svag rosa färg, en vit kjol med rosa blommor och en vit väska. Jag klär mig och ställer mig framför spegeln och ler åt min spegelbild. Jag fönar håret torrt och börjar platta håret. Det var länge sedan jag hade rakt hår, kommer jag på. Sedan sminkar jag mig lite, markerar ögonen, lite puder och maskara.
Sedan sätter jag på mig ett par vita klackar och går ut genom dörren. I hissen kurrar min mage högt och jag skrattar åt mig själv. Hur kunde jag glömma att äta frukost?
Jag skickar ett snabbt sms till Niall.
Är alla killarna hemma?
X
Han svarar ovanligt snabbt.
Ja, men vi kan skicka ut som sen….
Xx
Jag skrattar och skickar ett svar.
Nejdå, jag köper med mig frukost J
Xx
Jag går nerför gatan till starbucks och köper 6 kaffe och sju mackor.
Två till Niall, tänker jag och ler för mig själv.
När jag står utanför killarnas dörr blir det lite svårt att knacka eftersom jag har massa saker i mina händer så jag sparkar mjukt på dörren.
Efter några sekunder öppnas dörren och Louis sår och ler.
- Vad är det jag ser? Säger han och skrattar.
- Frukost leverantören, säger jag och fnissar.
- Ja, så måste det vara, svarar han och hjälper mig med frukosten. Han lägger allt i köket och kommer sedan tillbaka och ger mig en kram. Det känns som om det var länge sedan Leah, lägger han till och skrattar.
- Det var två dagar sedan Louis, säger jag och tar av mig skorna. Då kommer Harry ut från sitt rum och lyser upp i ansiktet.
- Hej! Säger han och ler. Han sättar till sin gråa kavaj och går fram och ger mig en kram.
- Hej på dig, svarar jag.
- Vad har du gjort med håret? Frågar Harry och pillar lite med mitt hår.
- Jag har plattat det, svarar jag och lyfter på en liten slinga som för att visa.
- Åå, Harry är du ledsen över att din lockiga kompis inte är lockig längre? Frågar Louis och kramar om Harry.
Då kommer Zayn, Liam med Niall i eftersläp.
- Hej killar! Säger jag glatt och ger Zayn och Liam en stor kram. När Niall kommer fram tvekar han lite men jag går fram och ger honom en stor kram.
- Jag har saknat dig killen, viskar jag i hans öra. Hans leende lyser upp och kramar mig extra hårt.
- Kan vi prata ensamma först? Frågar jag sen.
- Visst, säger han och leder mig till ett rum.
- Killar, det finns frukost i köket, säger jag sen och pekar mot köket.
- Tack Leah! Ropar Liam och springer till köket.
Jag och Niall går in i ett rum som jag då förstår är hans. Det ligger lite kläder på golvet och sängen är obäddad. Jag går fram och sätter mig i sängen medens Niall står kvar och puttar undan några kläder från golvet.
- Hur är det med dig? Frågar jag och han kollar upp mot mig.
- Det är bara bra, svarar han och ler stort. Hur är det med dig?
- Det är helt underbart, igår var jag och Danielle, en kompis på intervju till ett jobb.
- Och? Hur gick det?
- Vi fick det, jag ska få dansa i teve, säger jag och klappar händerna snabbt.
- Vad kul! Säger han och sätter sig ner bredvid mig.
- Niall, vi har inte känt varandra länge, men jag måste säga att det känns som om jag känt dig länge.
- Jag känner faktiskt samma sak, svarar han och skrattar.
- Jag känner mig så nära dig, tills jag får reda på något som gör att du känns så långt borta. Jag kollar på Niall som nu tittar ner på sina händer. Jag suckar och sätter mig tillrätta i sängen så att jag kan kolla på honom.
- Niall, säger jag och han kollar upp. Varför har du inte sagt att du, eller ni är One direction?
- Jag ville så gärna säga, men jag trodde att om du visste skulle du försvinna och bli ett fan istället. Inte vara Leah som jag träffade och verkligen gillade, nu är det Nialls tur att sucka.
- Vet du? Säger jag och tar hans hand. Då rycker han till lite och kollar in i mina ögon. Jag ville bara att du skulle kunna säga vad som helst till mig, det vill jag fortfarande.
Niall ler och kramar om min hand.
- Jag lovar att alltid prata med mig, från och med nu! Säger han högt och överdrivet.
Jag börjar skratta och flyttar mig närmare honom.
- Inte blev det bättre när jag kollade på er intervju igår och fick veta att du redan hade en ”fling”.
- Vadå redan en fling?
- Ingen fara Niall, vi är bara vänner, säger jag och försöker dölja hur mitt inre vill skrika ut hur jag verkligen känner.
- Leah, igår på intervjun, tjejen jag pratade om… han avbryter sig och börjar om.
- Saken är den att jag gillar dig, mycket, säger Niall och kramar min hand.
- Vad söt du är! Utbrister jag och ger honom en lång kram. Han kramar mig tillbaka och reser sig sen upp.
- Ska vi gå ut igen? Frågar han.
- Visst, svarar jag och reser mig.
När vi kommer ut sitter killarna i soffan och kollar på teve, jag tar kontrollen och stänger av den. Ett massa nejande hörs från killarna.
- Kan jag bara säga en sak? Frågar jag och ler snällt.
- Kör, säger Zayn och smilar.
- Jag vill bara fråga varför ni inte berättade för mig att ni var One direction? Frågar jag och kollar på dem en efter en.
- Jag kände att det var skönt att bara vara jag, säger Louis och lägger huvudet på sned.
- Jag hoppades att vi kände varandra nog för att kunna prata med varandra…
- Fast jag ville berätta från första början, säger Zayn snabbt.
- Som om, säger Harry och suckar högt.
- Så, snälla berätta om sånt här, säger jag och ler.
- Okej, säger Liam och reser sig för att ge mig en kram. Resten av killarna reser sig också och det blir en stor gruppkram.
- Finns det någon frukost kvar? Frågar jag när vi släppt varandra.
- Japp, svara Liam och pekar mot köket.
- Toppen! Ropar Niall och skyndar sig mot köket. Jag går efter och grabbar snabbt tag i en macka och kaffe. Kaffet har svalnat lite fast jag orkar inte bry mig. Sedan går jag tillbaka in i vardagsrummet. Harry och Louis sitter på varsin sida av soffan och Zayn och Liam sitter i varsin fåtölj. Jag sätter mig ner i soffan mellan killarna och dricker lite av kaffet.
- Leah? Hör jag Harry viska.
- Ja? Viskar jag tillbaka.
- Kan jag få smaka på ditt kaffe? Han fortsätter viska fast alla i rummet hör.
- Vart är sitt kaffe?
- Slut! Säger han och sträcker sig mot mitt kaffe.
- Okej men bara lite, bara lite Harry.
- Visst, säger han och börjar dricka. En klunk, två klunkar, tre fyra, fem, sex.
- Harry! Det räcker! Ropar jag högt, Harry tar tre klunkar till och räcker sedan den nu halva fulla kaffe pappersmuggen.
- Tack, säger han sen och ger mig en snabb kram.
Jag suckar högt och lutar mig tillbaka i soffan medans Zayn sätter på en skräck film. Jag protesterar så mycket jag kan men ändå sätts filmen på. Louis lägger snällt en om mig. Från första början är filmen ganska lugn men så fort jag har börjat slappna av så börjar det läskiga. Jag kryper snabbt ihop till en boll och gömmer mig bakom filten. Då lägger Harry armen om mig och han håller om mig resten av filmen. Louis känner sig lite ensam efter en stund så han lutar sig mot mig och jag lägger filten om mig. Niall sitter och proppar i sig sin andra macka och verkar inte alls intresserad av filmen. Jag skulle kunna stanna här hela dagen, då kommer jag på att jag måste till mitt nya jobb i eftermiddag…
Så där ja! Hoppas ni gillar den :D
it's gotta be you ♥ part 9
I förra avsnittet
- Så du känner inte att du behöver konkurera med hundratals tjejer om hans kärlek? Skrattar Danielle. Vad som är så kul förstår jag inte.
Tyst, säger jag och låsas vara arg.
Leah vi gör så här, i morgon söker vi in till programmet och när killarna kommer hem så tar vi hand om allting, tillsammans, jag måste krama om henne hårt.
Tack Dan, mumlar jag i hennes öra.
Danielles perspektiv
Nu stod vi utan för Kenny Deens kontor, en av världens bästa koreografer och väntade på vår tur. Tiden gick så sakta och när dörren äntligen öppnades blev jag så nervös så jag trodde jag skulle spy. Kenny gick fram till oss, skakade hand och bad oss gå in på hans kontor. Jag tog tag i Leahs hand och tryckte den hårt. Som ett tecken på att vi skulle klara det här.
- Så tjejer, hur länge har ni dansat? Han mötte min blick och kollade snabbt på Leah.
- Jag har dansat sen jag var 3.
- Jag började vid 4, säger Leah och ler.
- Okej, så ni är erfarna? Kenny log stort mot oss.
- Jo det skulle man kunna säga, säger Leah och lutar sig fram och räcker honom ett papper.
- Här är mitt cv om du vill kolla vad jag gjort innan, hon ler ett charmigt leende.
- Tack. Jag räcker honom också mitt cv och han nickar lite undertiden
- Jag måste säga att ni tjejer är de som har mest erfarenhet. De flesta gillar bara att dansa och har inte jobbat inom dansen.
Jag ler för mig själv, både jag och Leah hade haft kurser i dans under många år hemma.
- Det låter bra, säger Leah och skrattar lågt.
- Jag kan inte säga något exakt, men det är ganska stor chans att ni får jobb här, han ler mot oss och reser sig. Jag hör av mig inom 6 timmar, säger han och visar oss ut.
Vi går lugnt genom korridoren tills vi kommit ut på gatan, då börjar vi skrika högt.
- Leah vi kommer få ett jobb! Jag kramar om henne hårt.
- Jippi! Kan det bli bättre? Leah skriker högt och hoppar högt.
Leahs perspektiv
Jag kunde inte sluta tänka på att om 6 timmar kan jag ha fått ett jobb. Ett jobb som gör jag får stanna i London. Danielle och jag delade på oss efter vi varit på interjuvn och nu sitter jag i min soffa och stirrar på min telefon. När som helst kan han ringa, eller så kommer jag sitta här i 6 timmar och vänta i onödan.
Leah! Sitt inte bara och glo, tiden går snabbast om man har roligt!
Såklart har mitt undermedvetna, rätt, igen. Jag tar upp datorn och går in på twitter. Några av mina vänner hemifrån har twittrat om hur mycket de saknar mig och frågar när de får komma och hälsa på. Jag skriver några snabba svar och fingrar sedan på tangentbordet. Mina tankar dras mot Niall, jag har inte hört av honom sedan igår. Fast varför skulle han fortsätta ringa och smsa mig när jag har ignorerat hans sista samtal. Jag öppnar en ny flik och skriver: One direction på twitter.
Jag klickar upp en sida där allas twittrar kommer upp.
@Real_Liam_Payne
@Harry_Styles
@zaynmalik
@NiallOfficial
@Louis_Tomlingson
Snabbt går jag in på twitter igen och söker upp Nialls twitter. Det känns konstigt att ”kolla” upp honom, men jag vill så gärna veta vad han gör. Jag läser snabbt igenom hans senaste inlägg.
Äntligen hemma igen! Har saknat alla, synd att jag inte kan stanna så länge L
Är på en interjuv i Dublin kolla in kanal 7!
Jag läser inläggen igen och slår sedan på teven. Sätter på 7an och kommer precis i tid till att programledaren ropar ut killarna ur logen. Killarna kommer ut och en massa skrik hörs. Jag sätter mig bekvämt i soffan och drar en filt om mig. Liam håller sin arm om Niall och jag ler för mig själv. Vad söta de är! Niall ler stort när de slår sig ner i en soffa mitt i studion. Programledaren sätter sig ner i en soffa bredvid killarna och börjar ställa frågor på en bred irländsk dialekt.
- Så Niall, hur är det att äntligen vara hemma i Irland?
- Det är helt underbart att äntligen få komma hem, jag har verkligen saknat alla, säger han och ler stort.
Sedan ställer han några vanliga frågor som vad de gillar att göra, favorit låtar och hur det känns att vara i ett band tillsammans.
- Så killar, dejtar ni någon för tillfället? Louis vi börjar med dig!
- Nej, vi är singlar allihop, säger Louis och lägger huvudet på sned samtidigt som han dunkar Harry i ryggen.
- Så det finns ingen speciell person för er just nu? Liam?
- Inte just nu, nej, Liam skrattar lågt och kollar på Niall.
- Niall, finns det någon speciell tjej för dig just nu? Jag lutar mig framåt för att verkligen kunna höra vad han säger.
- Nja, det finns en tjej jag verkligen tycker om. Dock kan jag ha förstört allt ihop, han kollar sorgset ner på sina händer.
- Jag hoppas verkligen att allting kommer ordna sig, jag tycker bara att du ska berätta hur du känner, programledaren ler charmigt och skrattar lågt.
- Så när åker ni tillbaka hem?
- Vårt plan landar vid 9 på flygplatsen i London, säger Zayn.
Sedan avrundas intervjun och killarna försvinner ut.
Så han har redan en tjej? Var jag bara tidsfördriv? En vän? Ingen?
Kanske, bara kanske är du den tjejen Leah! Säger en röst inom mig. Förmodligen inte…
Mina tankar avbryts av att min telefon ringer. Jag fryser till och kollar på min mobil. Ett nummer jag inte känner igen lyser upp displayen. Vem?
Jag tar upp mobilen och svarar.
- Hej det är Leah.
- Hej Leah det är Kenny, jag ringer bara för att berätta att du har fått jobbet! Kennys röst låter glad.
- Vänta, vad? Jag blir chockad.
- Du har fått jobbet Leah. Då släpps bomben hos mig. Jag börjar hoppa upp och ner i lägenheten.
- Tack, tack, tack så mycket! Säger jag om och om igen.
- Ses i morgon eftermiddag! Svarar Kenny lugnt.
Jag lägger på och ringer upp Danielle på direkten, hon svarar på en gång och jag skriker:
- Har Kenny ringt dig?
- Ja! Jag har försökt ringa dig men jag gissade på att han ringde dig sen!
- Danielle, vi fick jobbet!
Vi fortsätter skrika och ropa ett tag, sedan lägger vi på. Efter samtalet kan jag inte sluta hoppa runt i lägenheten, jag kan knappt sitta still när jag ska äta kvällsmat.
När jag väl kommer till sängs är jag trött i hela kroppen. Imorgon är det ledigt från skolan och det betyder SOVMORGON! Med denna glada tanke somnar jag snabbt.
Hoppas att ni gillar den 9! Ska försöka skicka ut nästa i morgon, jag lovar inget ;)
Hallå!
Hej!
Idag har jag varit uppe i Stockholm och kollat på Jesus Christ Superstar :)
Tyvärr har jag inte hunnit lägga upp ett till avsnitt än men jag ska försöka lägga upp den i dag eller i morgon :)
Hoppas ni har haft en bra helg!
:) puss
it's gotta be you ♥ part 8
Tidigare avsnitt
Jag och killarna åker till Irland i morgon!
Hoppas du har det bra J
Xx
Jag skickar snabbt ett svar.
Kul, vi måste prata sen! :/
Jag struntar i x:en. Sedan återgår jag till verkligheten. Det känns lite som om Niall inte är Niall längre utan att han är någon så långt borta. Efter ett tag så är vi klara. Vi kramas och säger hejdå. Jag promenerar hem ensam och när jag kommer hem kastar jag mig surt i sängen. Jag lägger mobilen på nattduksbordet och försöker sova. Då börjar telefonen ringa. Jag ser Nialls namn på displayen och trycker huvudet i kudden.
Jag orkar inte!!
Nialls perspektiv
Jag slår Leahs nummer och hör de välbekanta tonerna. Jag väntar åtta, nio, tio elva, tolv toner. Varför svarar hon inte? Jag sitter på min säng med huvudet lutat mot armen. Någon knackar på min dörr, jag mumlar kom in och den välbekanta gnisslingen ljuder genom rummet.
- Du måste verkligen smörja dörren Niall, säger Liam och ställer sig framför mig.
Jag svarar inte utan bara suckar högt.
- Värst vad du var deppig, han kollar på mig med sitt ”du vet att jag kommer fråga så bara säg vad det är” uttryck.
- Leah svarar inte på mina samtal, säger jag tungt och lägger mig ner i sängen med ett duns.
- Hon kanske inte har hört?
- Kanske inte. Men hon sa att vi behövde prata, egentligen är det inte är stor grej, ändå känns det som om jag ska bryta ihop.
- Du gillar henne va? Liam puttar till mig lite och ler som en fåne.
- Ja, jag tror det. Det kändes som om vi hittade varandra igår och sen kom ni, jag suckar igen.
- Kom igen nu Niall, du är inte killen som ligger och deppar. Du ska ju få åka hem! Liam ställer sig upp i sängen och börjar hoppa upp och ner.
- Sluta Liam, säger jag surt och lägger armarna i kors och låtsas vara sur.
- Lägg av Niall, jag känner sig. Slappna av och plocka fram till leende igen. Liam känner mig för bra, jag kan inte vara sur på honom. Jag reser mig och börjar också hoppa i sängen.
Utanför min dörr hörs en ljud harkling och där står Paul.
- Killar ska ni inte packa? Han ler lite men försöker se sträng ut.
- Snart, jag lovar, säger Liam och ler så sött han kan. Paul bara skrattar och går där ifrån.
Jag ska åka hem och träffa min familj. Och få göra det jag tycker mest om, sjunga och vara med killarna.
Leahs perspektiv
Jag vaknar av att mobilen plingade till på nattduksbordet.
I ett desperat försöka att nå telefonen råkade jag ha ner den på golvet.
Nu var jag tvungen att öppna ögonen.
I en snabb rörelse öppnade jag ögonen medans jag plockade upp mobilen.
Hey tjejen!
Länge sedan sist, kom hem från LA igår.
Vad har du hållit på med?
/Danielle
Danielles familj och min familj har känt varandra sen vi var små, så vi har umgåtts sedan vi var pyttesmå. Innan Danielle åkte till USA så dansade vi ofta tillsammans, som bakgrunds dansare i några små program. Precis innan Danielle åkte så fick hon ett jobb som dansare på ett program som hette typ x factor där man kunde försöka slå igenom som sångare. Jag fattade aldrig hela grejen. Danielle försökte få mig att söka in men tyvärr var jag för liten. När Danielle sedan åkte till USA så slutade jag så att dansa. Jag skrev ett snabbt svar tillbaka.
Hej!
Det var jätte länge sen!
Hur var det i LA?
Vi smsade ett tag och bestämde att vi skulle träffas på starbucks klockan 11. Som tur var skulle jag inte till skolan i dag men sov morgon blev det inte i alla fall. Typiskt Danielle att vara morgonpigg!
När jag ändå vad vaken är det lika bra att ändå ta en dusch. Det tog inte lång tid och när jag kom ur duschen ringde min telefon.
Mitt hjärta hoppade till och jag stod fastfrusen.
Är det Niall? Vill jag svara om det är han?
Jag skyndar fram och kollar på skärmen.
Pappa, står det.
Snabbt plockar jag upp telefonen och svarar.
Pappa säger att han bara checkar läget, fast jag vet nog att han vi kolla så att jag inte har dött eller något. Så klart så frågar han om jag har skaffat ett jobb än. Jag skäms så mycket när jag måste säga att jag faktiskt inte har kollar runt efter ett jobb. Jag lovar att jag ska leta under helgen och höra av mig sen.
Jag klädde på mig snabbt, det fick bli ett par jeans och en vit blus. Sedan sminkade jag mig lite och satte upp mitt hår i en knut.
Klockan elva kom jag fram, då stod redan Danielle där och log.
- Leah! Ropade hon och sprang fram för att krama mig.
- Hej! Sa jag och kramade henne hårt. Danielle var min bästa vän fast hon var 4 år mellan oss.
Danielles mörka, lockiga hår glänste i morgonsolen på ett sätt som verkligen passade henne. Vi gick in och beställde frukost sen pratade vi om allt som hänt under tiden hon varit borta. Jag berättade att jag hade lovat pappa att hitta ett jobb för att kunna betala för min lägenhet.
- Leah jag fick just VÄLDENS bästa ide! Danielle ropade högt på cafeet. Många vände sig om och tittade på henne, för Danielle gjorde det inget, hon älskade uppmärksamhet.
- Vad? Jag kollade nyfiket på henne.
- Jag fick höra av en kompis till mig att ett nytt program sökte dansare.
- Så?
- Leah vi ÄR dansare, jäkligt bra dansare också, hon log stolt mot mig.
- Danielle, jag har inte dansat sen du åkte, jag suckar högt.
- Tror du inte att talang sitter kvar i musklerna? Hon puttar till mig och skrattar.
- Man kan ju alltid hoppas, skämtar jag tillbaka.
- Så, finns det någon speciell kille just nu? Hon blinkar flörtigt med ena ögat.
- Det fanns, men allting förändrades så snabbt, jag lägger huvudet i mina händer.
- Vad gjorde han? Danielle lutar sig framåt för att höra bättre.
- Han ljög, eller undanhöll sanningen.
- Leah, ljuga och att underhålla sanningen är samma sak.
- Jaja, han var så fin och snäll. Sen fick jag reda på detta och då blev jag så besviken.
- Så? Vem är denna kille?
- Först var han Niall, en kille som jag verkligen gillade och kunde vara mig själv med. Nu är han en känd Niall som turnerar över hela världen och har hur många tjejer som helst som skriker hans namn.
- Niall…. Niall Horan? Danielle ser förvånad ut.
- Hur visste du? Jag blir chokad.
- One direction var med i x-factor som jag var med och dansade i.
- Det hade jag ingen aning om Dan.
- Jag visste inte att det var viktigt, men Leah, tänk dig för nu. Låt inte din svartsjuka komma före! Hon kollar på mig med en förståndig blick.
- Svartsjuka! Jag är INTE svart sjuk! Jag blir lite sur och kollar ner i golvet.
- Så du känner inte att du behöver konkurera med hundratals tjejer om hans kärlek? Skrattar Danielle. Vad som är så kul förstår jag inte.
- Tyst, säger jag och låsas vara arg.
- Leah vi gör så här, i morgon söker vi in till programmet och när killarna kommer hem så tar vi hand om allting, tillsammans, jag måste krama om henne hårt.
- Tack Dan, mumlar jag i hennes öra.
Förlåt att det inte är så bra avsitt denna gång, får hoppas på roligare nästa gång.
Till inlägg idag!
it's gotta be you ♥ part 7
Förra avsnittet
- Är det här din bil? Wow! Hon kollar på Harry som ser lite stolt ut.
- Japp, svarar han.
- Pax för att sitta fram, ropar Louis och hoppar in i framsätet. Jag och Leah sätter oss där bak och snart åker vi i väg. Det tar inte många minuter att komma till hennes skola. Många elever kollar på oss när vi svänger in på parkeringen. Jag ger henne en snabb kram innan hon kliver ut. Killarna ropar hejdå och sen försvinner hon i folkmassorna.
Louis perspektiv
- Härlig tjej! Säger Harry plötsligt när han svänger ut från parkeringen.
- Mmh, mumlar Niall till svar och kollar ut genom fönstret.
Jag har sett hur han tittar på Leah. Vår lilla Niall njuter i hennes närvaro. Första gången hon varit hemma hos oss var han överlycklig i flera timmar efter hon gått. Nog för att Niall nästan alltid är glad men denna gången hade han nästan varit jobbig. Jag var så glad för hans skull.
- Vet hon än? Frågar Harry och kollar på Niall genom backspegeln.
- Ne, eller jag har inte berättat för henne i alla fall, det känns som om jag behöver berätta för henne, han suckar högt och sjunker ner i sätet.
- Varför ska du berätta? Frågar Harry och jag suckar högt. Ibland undrar man.
- Jag vet inte men, det känns som om… Niall tystnar och kollar ner på sina händer.
Resten av resan är vi tysta men när vi hämtar Zayn och Liam så blir det livligt på en gång. Vi babblar, skrattar och skämtar.
När vi är tillbaka i vår lägenhet är Paul redan där, vår ”livvakt” om man nu ska kalla de så. Han håller koll på oss som en gemensam pappa.
- Hej killar! Hur är det? Säger han när vi kommer genom dörren.
Vi pratar småpratar lite, när han släpper nyheten. I morgon ska vi åka över till Irland och ha en mindre spelning. Allihopa blir överlyckliga, det var ett tag sedan vi hade en konsert. Efter ett tag märks det att Niall förlorar sitt överlyckliga leende.
Leahs perspektiv
Jag, Lissa, en tjej som heter Jane och tre killar som jag inte riktigt kan namnet på sitter i matsalen och äter. Jane och Lissa sitter och pratar om deras favorit band och killarna pratar någon match som gick i går. Jag hamnar lite i mitten, jag vet inte vilka one direction är och känner att jag inte kan hoppa in i det samtalet. Visst skulle jag kunna hoppa in i killarnas samtalsämne, men jag såg varken matchen eller vet vilken sport dom pratar om. Så jag sitter här i mitten och äter. Efter lunchen har vi tre lektioner till och jag är redan så trött att jag håller på att sova.
- Leah? Sover du? Killen bredvid mig med blont lockigt hår puffar till mig. Jag hoppar till och blir rosig i ansiktet.
- Förlåt, jag är så grymt trött, suckar jag och skjuter ifrån mig min tallrik.
- Sen kväll? Mycket dricka eller? Killen mittemot mig i skjorta och keps blinkar åt mig och skrattar.
- Sen kväll, ingen dricka, svarar jag och skrattar.
- Var det ensamt eller? Fnyser den tredje killen, han verkar lite butter av sig.
- Va? Förlåt, killar jag är så glömsk. Jag har glömt era namn, jag ber om att jag inte bli tomatröd i ansiktet.
- Ingen fara hurru! Jag är Jeremy, säger killen i blont hår.
- Jag är Jonathan, och det här är Mike, säger killen i skjorta och pekar på den buttra killen längst ut på bänken.
- Härligt, så vad gillar ni att göra? Frågar jag i ett hopplöst fall att starta ett nytt samtalsämne.
- Jag älskar att spela fotboll, säger Jeremy. Jag spelar i ett lag LFF och vi har inte förlorat en match på hela säsongen, säger han stolt.
- Skryt måns, säger Jonathan och vänder sig till mig. Jag gillar att vara med kompisar och åka lång board, säger han glatt och ler.
Sen vänder vi alla oss mot Mike för att lyssna på honom, då reser han sig upp och muttrar något och går där ifrån.
- Han säger inte så mycket, säger Jeremy ursäktande. Vad gillar du att göra? Frågar han sen.
- Jag ÄLSKAR att dansa, dock har jag slutat för tillfället men funderar på att börja igen, sen gillar jag att hänga med kompisar, säger jag och skrattar åt mig själv.
Vi småpratar lite sen och sedan går vi mot lektionen. Lissa och Jane sitter kvar en stund till.
- Jag har fysik sen, vad har ni? Frågar Jonathan.
- Jag har engelska, säger jag och suckar.
- Jag med! Säger Jeremy glatt.
Jonathan går åt sitt håll och vi åt vårt. Vi snackar lite allmänt, tills han vill veta mer vad jag gjorde igår kväll.
- Jag hängde med några kompisar, svarar jag snabbt.
- Åå, någon speciell? Frågar han och flört- blinkar åt mig på skoj.
- Haha, nja kanske, jag vet inte än, jag rodnar lite när jag tänker på igår.
Sedan maler vi bara på. Han blir lite förvånad när han får reda på att jag var ensam tjej bland 5 killar igår. Det sista jag vill är att han ska tro att jag är en player. Jag skyndar mig att säga att vi bara är kompisar…
När jag kommer till min sista lektion sätter jag mig vid Lissa. Vi bryr oss inte så mycket om vad läraren säger utan blabblar lite om allt möjligt. Sedan lyssnar vi på one direction.
- Vad är det här för band igentligen? Frågar jag.
- Det är fem killar som är bästa kompisar som ja, sjunger tillsammans. Min favorit är Zayn, säger hon snabbt.
Eftersom jag inte förstod vem det var så drog hon upp sin mobil och skulle visa några bilder. I början kollade jag inte så ordenkligt. När en bild på en blond kille dök upp hajade jag till. Det liknade Niall fruktansvärt mycket!
- Vem är det? Frågade jag snabbt.
- Det är Niall, han är den söta i bandet, älskar att äta och har världens sötaste dialekt, jag blev chockad över att hon beskrev Niall, min Niall. Jag drog åt mig min mobil och plöjde genom bilderna. Överallt var det de fem killarna som jag umgåtts med igår kväll.
Varför visste jag inte detta? Varför har dom inte berättat? Under hela tiden jag trott att de var sig själva med mig, så har de gömt den största saken!!
Min ilska började bubbla upp. Jag brukade inte bli lätt arg men nu blev jag fruktansvärt arg och sur. Nu kom jag på varför jag kände igen låten Niall spelade igår, det var deras låt one thing.
- Spela mer! Sa jag lite väl högt och några kollade bakåt mot oss.
Jag kände igen deras röster nu när jag tänkte på det.
Efter skolan rusade jag till mitt skåp och drog ut mina saker och skyndade mig ut genom dörren.
Där ute stod Jeremy och väntade, jag ville bara springa där ifrån men han gick mot mig och det var för sent att smita.
- Vill du, skulle du vilja? Han avbryter sig och skrattar.
- Vad? Frågar jag, lite väl surt.
- Du ser ut som om du ska hoppa på mig… han fnissar lite och jag slappnar av.
- Förlåt, fortsätt.
- Vill du hänga med ut och fika? Han ler ett charmigt leende, inte lika underbart som Nialls... Varför kunde jag inte släppa honom nu då??!
- Gärna, säger jag och ler. Kommer det några andra eller? Jag låter min ilska lägga sig och tänker att jag får ta det senare.
- Jonathan kommer strax, han harklar sig lite och drar i sin tröja.
- Visst, säger jag och kollar ner i marken. Bara några sekunder senare kommer Jonathan rullande på vad jag gissar är en lång board.
- Ska vi dra? Frågar han.
- Visst, svarar jag och skrattar, han ser så rolig, men en prydlig skjorta och en cool lång board.
Vi promenerar en bit när Jonathan frågar om jag vill åka på lång boarden. Det vill jag gärna. Dock går det inte så bra för mig så det slutar med att Jonathan håller en hand på min rygg och trycker mig framåt. Vi fikar och har det trevligt, allt flyter på. Mitt i allting får jag ett sms från Niall, jag känner ilskan snabbt bubblar upp.
Jag och killarna åker till Irland i morgon!
Hoppas du har det bra J
Xx
Jag skickar snabbt ett svar.
Kul, vi måste prata sen! :/
Jag struntar i xen. Sedan återgår jag till verkligheten. Det känns lite som om Niall inte är Niall längre utan att han är någon så långt borta. Efter ett tag så är vi klara. Vi kramas och säger hejdå. Jag promenerar hem ensam och när jag kommer hem kastar jag mig surt i sängen. Jag lägger mobilen på nattduksbordet och försöker sova. Då börjar telefonen ringa. Jag ser Nialls namn på displayen och trycker huvudet i kudden.
Jag orkar inte!!
Så! Kommer allt bli bra? Kommentera gärna!
it's gotta be you ♥ part 6
Förra avsnittet
- Får jag? Frågar han och kollar på mig.
- Visst, säger jag och ser på när han plockar ner gitarren spelar en melodi som jag i bakhuvudet tycker att jag känner igen.
- Wow, Niall, jag visste inte att du spelade gitarr, säger jag förundrat och ler.
- Bara lite, svarar han och hänger upp gitarren igen.
- Sjunger du också?
- Lite, men… han avbröt sig och gick och hämtade snackset. Ska vi hugga in eller?
Leahs perspektiv
- Vill du kolla på film? Undrade Niall när han kommit in till vardagsrummet igen.
- Gärna, vad har du hyrt?
- En action film och två skräck, ha kollade utmanande på mig.
- Skräck? Upprepade jag och mötte hans blick.
- Japp.
- Jag trodde inte, det var inget. Avbröt jag mig och slog mig ner i soffan. Kan vi inte kolla på action filmen först, så jag kan få försöka äta innan jag behöver gömma mig bakom kuddarna.
- Visst, han slog sig ner bredvid mig och räckte mig en pizza. Här, sa han och tog en till sig själv.
- Tack, svarade jag och öppnade kartongen. En stor pizza med skinka och tomatsås låg framför mig. Jag reste mig och hämtade bestick, tallrikar, skålar och glas och tog med dem in till vardagsrummet.
- Här, sa jag och räckte Niall en tallrik och bestick.
- Tack du, mumlade han och började skära ut bitar.
Jag började också skära bitar sedan reste jag mig och satte i filmen. Den hette Hannah och handlade om en tjej som blivit uppfostrad som en krigare, typ.
Jag startade teven och satte igång filmen. Jag satte mig i soffan igen om slappnade av. Bit efter bit pizza tryckte jag in i munnen medans Niall redan hunnit äta upp en hel pizza innan jag hunnit äta upp halva.
- Jag tänker inte ta pizzan ifrån dig Niall, sa jag och skrattade.
- Vadå? Han såg förvirrad ut.
- Du kastar i dig maten, jag log och tog en bit pizza till.
- När man äter med killarna är det bäst att äta snabbt innan allt tar slut, han log tillbaka och tog en till bit.
Sen fokuserade vi på filmen och bara njöt av maten. Efter att filmen var slut hade jag lyckats få i mig en och en kvarts pizza och Niall två.
- Nästa film? Undrade Niall och gick fram till teven.
- Har jag något val? Frågade jag och kröp ihop i soffan.
- Inte riktigt, svarade han och satte igång filmen.
- Trodde väl de, muttrade jag.
Niall kom tillbaka och hällde upp mer läsk i våra glas och godis, chips och popcorn i skålarna.
- Vad är det för skräckfilm? Undrade jag. Inte för att det spelade någon roll.
- The grudge, svarade han helt normalt.
Jag grymtade lite och drog en filt om mig, pallrade upp kuddar runt omkring mig och en i min famn.
- Det är inte på riktigt Leah, han skrockade lågt och satte sig vid andra kanten av soffan.
- Hur vet du det? Svarade jag surt och kollade på honom. Om du sitter där borta kommer jag inte kunna se på filmen.
- Jasså? Han retades med mig, jag kände igen den rösten.
- Sluta, kom bara hit. Han lydde snällt och satte sig nära mig, inte för nära utan precis på bra avstånd. Han sträckte sig efter chipsen och satte skålen mellan oss. Då började filmen.
Efter mycket skrik och gnäll hade jag gömt mig bakom en kudde och vägrade kolla upp igen. Niall försökte dra bort kudden då och då. Det gjorde att jag bara drog tag i hans hand och höll den hårt. Om jag räknade bort skräckfilmen skulle jag säga att det var väldigt mysigt just då. Jag fick ibland in lite chips eller godis i munnen innan nästa skräck attack kom. Niall vände sig mot mig ibland och log. Jag förstod inte vad han log åt men jag rodnade ibland av hans blickar. Han var den perfekta vännen, någon jag kunde vara mig själv med och slippa vara orolig att han skulle gå. Dock hade jag en känsla av att han inte var ärlig med mig. Att det var något han lämnade ute, något stort. När filmen var slut satt vi kvar en stund i soffan förfrusna.
- Det var väl inte så farligt, sa han och kollade mot mig.
- Inte farligt? Du var också rädd!
- Såklart jag var, jag var livrädd.
- Du känns det mycket bättre, mumlade jag och skrattade lite.
- Vill du se nästa? Frågade han lugnt.
- Måste vi? Undrade jag och skrattade.
- Ne, vad vill du göra då?
- Vill du spela spel?
- Vad har du för spel? Undrade han och kollade roat på mig.
- Vi kan kolla, säger jag och reser mig från soffan. Jag hör Nialls steg bakom mig och jag går in i mitt rum.
- Är det här ditt rum?
- Japp. Jag går fram till bokhyllan och drar ut en låda. Cluedo, twister, fia med knuff, säger jag högt. Ska vi ringa killarna och ha spel maraton? Frågar jag.
- Visst, svarar Niall och ler. Jag ringer på en gång.
Det tar en stund, sedan kommer killarna inklampandes i hallen. Vi kramas allihop och jag visar killarna runt i min lägenhet. Jag kom på att jag aldrig visade Niall runt.
- Har ni haft fest eller? Här finns ju snacks för minst 5 personer.
- Eller för en person och Niall, lägger jag till. Niall som står bredvid mig, puttar till mig så jag vacklar till.
- Så ska vi börja eller? Frågar Louis och lyfter upp twister.
- Det kommer inte bli kul om ni bara förlorar mot mig hela tiden, säger Harry och skrattar.
- Försöka kan du! Svarar Zayn kaxigt.
- Kom igen, vi kör istället! Ropar Liam. Louis brer ut den vita mattan med de olika färgade cirklarna på.
- Hur kör vi då? Alla samtidigt eller två och två?
- Jag kan avstå första gången, sa Zayn och slog sig ner på golvet.
- Och jag kan sköta snurrplatta, sa Liam och grabbade tag i plattan
- Bra, nu kör vi! Ropade Harry.
Vi ställde oss på varsin sida och gjorde oss beredda. Jag visste inte hur killarna brukade spela, men jag hatade att förlora. Riktigt tävlingsinriktad är jag,
- Höger han på röd, sa Liam högt. Det var start signalen och vi kastade oss mot de röda cirklarna. Jag lyckades få tag på cirkeln mitt i mitten, vilket jag hade lärt mig var bra.
Spelet fortsatte och jag måste medge att killarna var väldigt duktiga. Efter några minuter var vi alla ihop trasslade. Louis är den första som ramlar och blir sur. Klagar på att det var spelet som var dårligt och så vidare.
- Är det jobbigt killar? Frågar jag när jag ser att både Harry och Niall har lite för stort mellanrum mellan sina ben.
Niall bara grymtar till svar men Harry skrattar och kollar mot mig.
- Vadå vill du ge upp?
- Ingen chans, svarar jag kaxigt. Jag är glad över att jag har kvar min vighet trotts att jag slutade dansa för ett halvår sedan.
Vi fortsätter tills vi har lyckats trassla ihop oss så pass att om någon skulle ramla ramlar alla. Just då tappar Niall greppet och ramlar ihop vilket gör att han faller över mig och jag faller över Harry. Det blir en ända stor hög av alltihop.
Louis kommer fram och hjälper oss upp.
- Niall, jag höll ju på att vinna, säger Harry och ser arg ut.
- Som om, svarar Niall och skrattar. Sedan kastar han sig i soffan och äter lite chips.
Vi spelar några omgångar till och när jag kollar på klockan ser jag att den närmar sig halv ett. Vi bestämmer oss för att se på en film, Niall föreslår den andra skräckfilmen men blir nedröstad. Vi kollade på en film med Jennifer Aiston när hon låtsas vara hennes chefs ex-fru.
Zayn, Niall, Louis och jag satt i mig tvåsitssoffa ihop krupna i min två sits soffa och kollar på filmen.
Mina ögonlock började kännas tunga och jag lutar huvudet mot Louis axel och blundar. Snabbt försvinner jag in i drömmarnas värld. Allting är så lugnt i mitt huvud när jag vaknar av att det darrar i min ficka. Vad?!?!? Tänker jag snabbt och fumlar för att få upp mobilen. Shit! Mitt alarm till skolan, kom jag på sedan. Jag öppnade snabbt ögonen och stängde av alarmet. Jag kollade mig omkring och märkte att jag låg i Louis famn, bredvid honom låg Niall i Zayns knä och Zayn sov sittandes mot armstödet. På golvet låg Harry och Liam på en massa kuddar och sov bredvid varandra. Jag lirkade mig försiktigt ut Louis famn, vilket gjorde att han vaknade till lite och kollade sömnigt mot mig. Jag log försiktigt ställde mig upp.
- Vad är klockan? Viskade han.
- Halv åtta, svarade jag och smög förbi Harry och Liam. Jag ska bara hoppa in i duschen och sen tänkte jag göra frukost.
- Okej, sa han och reste sig. Jag hörde honom börja plocka undan skålarna medans jag hoppade in i duschen. Igår var den roligaste kvällen på länge, tänkte jag medans jag tvättade håret. När jag kom ut ur duschen borstade jag tänderna för säkerhets skull, så jag inte skulle stinka. Jag klädde mig snabbt i ett par jeans shorts och en svart blommig tröja. I förbi farten tog jag på mig ett halsband jag fått av min bror innan jag åkt. Jag sminkade mig snabbt och kramade upp mina lockar, sedan gick jag ut i vardagsrummet igen. Nu hade Liam också vaknat.
- God morgon, sa han och log.
- God morgon, svarade jag och gick in i köket. Där stod Louis och stoppade in tallrik efter tallrik i diskmaskinen.
- Åå, Louis, Vad snäll du är! Sa jag och gav honom en kram.
- Ingen fara, svarade han och fortsatte plocka in disk.
Jag plockar fram en stekpanna och började göra i ordning en omelett. Sedan plockar jag upp jordgubbar från frysen och tinar dom i mickron. När omeletten är klar häller jag upp de i en stor skål och plandar i crème fraiche och skivad skinka. Sedan skär jag jordgubbarna i skivor och lägger i en skål. Något mer? Frågar jag mig själv. Jag tittar mig omkring i köket och ser fruktskålen som står bredvid mickron. Jag tar några bananer som jag skär och lägger i en skål.
Liam kommer in i köket och ställer sig bredvid mig.
- Vad gott det luktar! Säger han högt och sniffar överdrivet.
- Vad bra, kan du hjälpa mig att duka, är du snäll? Jag ler sött mot honom och han ler tillbaka.
- Visst!
Vi hjälps åt att duka och jag ställer fram lite juice på bordet. Under tiden har Niall vaknat som råkat väcka Harry genom att snubbla på honom. De kommer in i köket som varandras motsatser. Harry är sur med mungiporna pekandes mot golvet och Niall med ett stort leende på läpparna.
- God morgon killar! Säger Louis och sätter sig vid bordet. Jag kollar snabbt på klockan. Kvart över åtta.
- Sätt er, säger jag och slår mig ner på en stol. Jag räcker tar omelett röra, jordgubbar och bananer. Samt häller upp lite juice. Förlåt att jag tar först, men jag ska ju till skolan.
- Ingen fara Leah! Säger Niall och sträcker sig efter omeletten efter mig.
Nialls perspektiv
- Vad gott, säger Liam när han smakat på frukosten.
- Vad bra att du gillar det, svarar Leah snällt och ler sitt underbart söta leende mot honom.
När Leah frågade om jag ville komma över i går hade mitt hjärta hoppat några slag. Jag var jätte nervös innan, och efter… När vi sedan kollade på skräckfilmen och hon tog min hand dog jag lite. När sedan killarna kom över fick jag och Leah inte lika mycket kontakt. Vi skrattade mycket allihop hela kvällen och det var riktigt trevligt. Efter ett tag kom Zayn upp och blev lite sur övre att vi börjat äta utan honom fast det gick över rätt snabbt. På kvällen hade vi alla somnat i soffan och sen vaknade jag upp i tron om att jag låg i min säng och till min förvåning låg jag i Leahs soffa.
Leah kollade oroligt på klockan.
- När börjar du? Frågar jag Leah.
- Nio, svarar hon.
- Jag kan köra dig om du vill… säger Harry då.
- Tog ni din bil hit? Frågar jag.
- Japp, svarar han stolt.
- Tack, Harry. Säger Leah och skickar iväg ett leende. Det skulle vara jätte snällt.
- När vill du åka? Frågar han.
- 20 i 9?
- Visst!
Leah reser sig och lägger disken i diskhon.
- Kommer snart, mumlar hon och försvinner in på sitt rum.
- Ska vi plocka undan lite? Frågar Liam.
- Självklart, svarar Louis som ställer sig upp och bär ut disk. När Leah kommer ut igen har vi plockat in allt i diskmaskinen.
- Vad gulliga ni är killar! Ropar hon och ler mot oss. Tack!
- Det de minsta vi kunde göra, säger Zayn och skrattar.
- Ska vi åka då? Undrar Harry.
- Ja, killar ni får gärna stanna kvar här om ni vill, säger hon och skrattar.
- Jag följer med och lämnar av dig, säger Louis.
- Jag med, säger jag och ler.
- Kommer ni och hämtar oss sen? Frågar Liam.
- Visst, mumlar Harry.
När vi kommer ner till bilen tappar Leah hakan.
- Är det här din bil? Wow! Hon kollar på Harry som ser lite stolt ut.
- Japp, svarar han.
- Pax för att sitta fram, ropar Louis och hoppar in i framsätet. Jag och Leah sätter oss där bak och snart åker vi i väg. Det tar inte många minuter att komma till hennes skola. Många elever kollar på oss när vi svänger in på parkeringen. Jag ger henne en snabb kram innan hon kliver ut. Killarna ropar hejdå och sen försvinner hon i folkmassorna.
Så där ja. Hoppas ni gillar del 6. Det blev lite mycket Leah, men jag ska försöka skriva mer i killarnas perspektiv.
