it's gotta be you ♥ part 6
Förra avsnittet
- Får jag? Frågar han och kollar på mig.
- Visst, säger jag och ser på när han plockar ner gitarren spelar en melodi som jag i bakhuvudet tycker att jag känner igen.
- Wow, Niall, jag visste inte att du spelade gitarr, säger jag förundrat och ler.
- Bara lite, svarar han och hänger upp gitarren igen.
- Sjunger du också?
- Lite, men… han avbröt sig och gick och hämtade snackset. Ska vi hugga in eller?
Leahs perspektiv
- Vill du kolla på film? Undrade Niall när han kommit in till vardagsrummet igen.
- Gärna, vad har du hyrt?
- En action film och två skräck, ha kollade utmanande på mig.
- Skräck? Upprepade jag och mötte hans blick.
- Japp.
- Jag trodde inte, det var inget. Avbröt jag mig och slog mig ner i soffan. Kan vi inte kolla på action filmen först, så jag kan få försöka äta innan jag behöver gömma mig bakom kuddarna.
- Visst, han slog sig ner bredvid mig och räckte mig en pizza. Här, sa han och tog en till sig själv.
- Tack, svarade jag och öppnade kartongen. En stor pizza med skinka och tomatsås låg framför mig. Jag reste mig och hämtade bestick, tallrikar, skålar och glas och tog med dem in till vardagsrummet.
- Här, sa jag och räckte Niall en tallrik och bestick.
- Tack du, mumlade han och började skära ut bitar.
Jag började också skära bitar sedan reste jag mig och satte i filmen. Den hette Hannah och handlade om en tjej som blivit uppfostrad som en krigare, typ.
Jag startade teven och satte igång filmen. Jag satte mig i soffan igen om slappnade av. Bit efter bit pizza tryckte jag in i munnen medans Niall redan hunnit äta upp en hel pizza innan jag hunnit äta upp halva.
- Jag tänker inte ta pizzan ifrån dig Niall, sa jag och skrattade.
- Vadå? Han såg förvirrad ut.
- Du kastar i dig maten, jag log och tog en bit pizza till.
- När man äter med killarna är det bäst att äta snabbt innan allt tar slut, han log tillbaka och tog en till bit.
Sen fokuserade vi på filmen och bara njöt av maten. Efter att filmen var slut hade jag lyckats få i mig en och en kvarts pizza och Niall två.
- Nästa film? Undrade Niall och gick fram till teven.
- Har jag något val? Frågade jag och kröp ihop i soffan.
- Inte riktigt, svarade han och satte igång filmen.
- Trodde väl de, muttrade jag.
Niall kom tillbaka och hällde upp mer läsk i våra glas och godis, chips och popcorn i skålarna.
- Vad är det för skräckfilm? Undrade jag. Inte för att det spelade någon roll.
- The grudge, svarade han helt normalt.
Jag grymtade lite och drog en filt om mig, pallrade upp kuddar runt omkring mig och en i min famn.
- Det är inte på riktigt Leah, han skrockade lågt och satte sig vid andra kanten av soffan.
- Hur vet du det? Svarade jag surt och kollade på honom. Om du sitter där borta kommer jag inte kunna se på filmen.
- Jasså? Han retades med mig, jag kände igen den rösten.
- Sluta, kom bara hit. Han lydde snällt och satte sig nära mig, inte för nära utan precis på bra avstånd. Han sträckte sig efter chipsen och satte skålen mellan oss. Då började filmen.
Efter mycket skrik och gnäll hade jag gömt mig bakom en kudde och vägrade kolla upp igen. Niall försökte dra bort kudden då och då. Det gjorde att jag bara drog tag i hans hand och höll den hårt. Om jag räknade bort skräckfilmen skulle jag säga att det var väldigt mysigt just då. Jag fick ibland in lite chips eller godis i munnen innan nästa skräck attack kom. Niall vände sig mot mig ibland och log. Jag förstod inte vad han log åt men jag rodnade ibland av hans blickar. Han var den perfekta vännen, någon jag kunde vara mig själv med och slippa vara orolig att han skulle gå. Dock hade jag en känsla av att han inte var ärlig med mig. Att det var något han lämnade ute, något stort. När filmen var slut satt vi kvar en stund i soffan förfrusna.
- Det var väl inte så farligt, sa han och kollade mot mig.
- Inte farligt? Du var också rädd!
- Såklart jag var, jag var livrädd.
- Du känns det mycket bättre, mumlade jag och skrattade lite.
- Vill du se nästa? Frågade han lugnt.
- Måste vi? Undrade jag och skrattade.
- Ne, vad vill du göra då?
- Vill du spela spel?
- Vad har du för spel? Undrade han och kollade roat på mig.
- Vi kan kolla, säger jag och reser mig från soffan. Jag hör Nialls steg bakom mig och jag går in i mitt rum.
- Är det här ditt rum?
- Japp. Jag går fram till bokhyllan och drar ut en låda. Cluedo, twister, fia med knuff, säger jag högt. Ska vi ringa killarna och ha spel maraton? Frågar jag.
- Visst, svarar Niall och ler. Jag ringer på en gång.
Det tar en stund, sedan kommer killarna inklampandes i hallen. Vi kramas allihop och jag visar killarna runt i min lägenhet. Jag kom på att jag aldrig visade Niall runt.
- Har ni haft fest eller? Här finns ju snacks för minst 5 personer.
- Eller för en person och Niall, lägger jag till. Niall som står bredvid mig, puttar till mig så jag vacklar till.
- Så ska vi börja eller? Frågar Louis och lyfter upp twister.
- Det kommer inte bli kul om ni bara förlorar mot mig hela tiden, säger Harry och skrattar.
- Försöka kan du! Svarar Zayn kaxigt.
- Kom igen, vi kör istället! Ropar Liam. Louis brer ut den vita mattan med de olika färgade cirklarna på.
- Hur kör vi då? Alla samtidigt eller två och två?
- Jag kan avstå första gången, sa Zayn och slog sig ner på golvet.
- Och jag kan sköta snurrplatta, sa Liam och grabbade tag i plattan
- Bra, nu kör vi! Ropade Harry.
Vi ställde oss på varsin sida och gjorde oss beredda. Jag visste inte hur killarna brukade spela, men jag hatade att förlora. Riktigt tävlingsinriktad är jag,
- Höger han på röd, sa Liam högt. Det var start signalen och vi kastade oss mot de röda cirklarna. Jag lyckades få tag på cirkeln mitt i mitten, vilket jag hade lärt mig var bra.
Spelet fortsatte och jag måste medge att killarna var väldigt duktiga. Efter några minuter var vi alla ihop trasslade. Louis är den första som ramlar och blir sur. Klagar på att det var spelet som var dårligt och så vidare.
- Är det jobbigt killar? Frågar jag när jag ser att både Harry och Niall har lite för stort mellanrum mellan sina ben.
Niall bara grymtar till svar men Harry skrattar och kollar mot mig.
- Vadå vill du ge upp?
- Ingen chans, svarar jag kaxigt. Jag är glad över att jag har kvar min vighet trotts att jag slutade dansa för ett halvår sedan.
Vi fortsätter tills vi har lyckats trassla ihop oss så pass att om någon skulle ramla ramlar alla. Just då tappar Niall greppet och ramlar ihop vilket gör att han faller över mig och jag faller över Harry. Det blir en ända stor hög av alltihop.
Louis kommer fram och hjälper oss upp.
- Niall, jag höll ju på att vinna, säger Harry och ser arg ut.
- Som om, svarar Niall och skrattar. Sedan kastar han sig i soffan och äter lite chips.
Vi spelar några omgångar till och när jag kollar på klockan ser jag att den närmar sig halv ett. Vi bestämmer oss för att se på en film, Niall föreslår den andra skräckfilmen men blir nedröstad. Vi kollade på en film med Jennifer Aiston när hon låtsas vara hennes chefs ex-fru.
Zayn, Niall, Louis och jag satt i mig tvåsitssoffa ihop krupna i min två sits soffa och kollar på filmen.
Mina ögonlock började kännas tunga och jag lutar huvudet mot Louis axel och blundar. Snabbt försvinner jag in i drömmarnas värld. Allting är så lugnt i mitt huvud när jag vaknar av att det darrar i min ficka. Vad?!?!? Tänker jag snabbt och fumlar för att få upp mobilen. Shit! Mitt alarm till skolan, kom jag på sedan. Jag öppnade snabbt ögonen och stängde av alarmet. Jag kollade mig omkring och märkte att jag låg i Louis famn, bredvid honom låg Niall i Zayns knä och Zayn sov sittandes mot armstödet. På golvet låg Harry och Liam på en massa kuddar och sov bredvid varandra. Jag lirkade mig försiktigt ut Louis famn, vilket gjorde att han vaknade till lite och kollade sömnigt mot mig. Jag log försiktigt ställde mig upp.
- Vad är klockan? Viskade han.
- Halv åtta, svarade jag och smög förbi Harry och Liam. Jag ska bara hoppa in i duschen och sen tänkte jag göra frukost.
- Okej, sa han och reste sig. Jag hörde honom börja plocka undan skålarna medans jag hoppade in i duschen. Igår var den roligaste kvällen på länge, tänkte jag medans jag tvättade håret. När jag kom ut ur duschen borstade jag tänderna för säkerhets skull, så jag inte skulle stinka. Jag klädde mig snabbt i ett par jeans shorts och en svart blommig tröja. I förbi farten tog jag på mig ett halsband jag fått av min bror innan jag åkt. Jag sminkade mig snabbt och kramade upp mina lockar, sedan gick jag ut i vardagsrummet igen. Nu hade Liam också vaknat.
- God morgon, sa han och log.
- God morgon, svarade jag och gick in i köket. Där stod Louis och stoppade in tallrik efter tallrik i diskmaskinen.
- Åå, Louis, Vad snäll du är! Sa jag och gav honom en kram.
- Ingen fara, svarade han och fortsatte plocka in disk.
Jag plockar fram en stekpanna och började göra i ordning en omelett. Sedan plockar jag upp jordgubbar från frysen och tinar dom i mickron. När omeletten är klar häller jag upp de i en stor skål och plandar i crème fraiche och skivad skinka. Sedan skär jag jordgubbarna i skivor och lägger i en skål. Något mer? Frågar jag mig själv. Jag tittar mig omkring i köket och ser fruktskålen som står bredvid mickron. Jag tar några bananer som jag skär och lägger i en skål.
Liam kommer in i köket och ställer sig bredvid mig.
- Vad gott det luktar! Säger han högt och sniffar överdrivet.
- Vad bra, kan du hjälpa mig att duka, är du snäll? Jag ler sött mot honom och han ler tillbaka.
- Visst!
Vi hjälps åt att duka och jag ställer fram lite juice på bordet. Under tiden har Niall vaknat som råkat väcka Harry genom att snubbla på honom. De kommer in i köket som varandras motsatser. Harry är sur med mungiporna pekandes mot golvet och Niall med ett stort leende på läpparna.
- God morgon killar! Säger Louis och sätter sig vid bordet. Jag kollar snabbt på klockan. Kvart över åtta.
- Sätt er, säger jag och slår mig ner på en stol. Jag räcker tar omelett röra, jordgubbar och bananer. Samt häller upp lite juice. Förlåt att jag tar först, men jag ska ju till skolan.
- Ingen fara Leah! Säger Niall och sträcker sig efter omeletten efter mig.
Nialls perspektiv
- Vad gott, säger Liam när han smakat på frukosten.
- Vad bra att du gillar det, svarar Leah snällt och ler sitt underbart söta leende mot honom.
När Leah frågade om jag ville komma över i går hade mitt hjärta hoppat några slag. Jag var jätte nervös innan, och efter… När vi sedan kollade på skräckfilmen och hon tog min hand dog jag lite. När sedan killarna kom över fick jag och Leah inte lika mycket kontakt. Vi skrattade mycket allihop hela kvällen och det var riktigt trevligt. Efter ett tag kom Zayn upp och blev lite sur övre att vi börjat äta utan honom fast det gick över rätt snabbt. På kvällen hade vi alla somnat i soffan och sen vaknade jag upp i tron om att jag låg i min säng och till min förvåning låg jag i Leahs soffa.
Leah kollade oroligt på klockan.
- När börjar du? Frågar jag Leah.
- Nio, svarar hon.
- Jag kan köra dig om du vill… säger Harry då.
- Tog ni din bil hit? Frågar jag.
- Japp, svarar han stolt.
- Tack, Harry. Säger Leah och skickar iväg ett leende. Det skulle vara jätte snällt.
- När vill du åka? Frågar han.
- 20 i 9?
- Visst!
Leah reser sig och lägger disken i diskhon.
- Kommer snart, mumlar hon och försvinner in på sitt rum.
- Ska vi plocka undan lite? Frågar Liam.
- Självklart, svarar Louis som ställer sig upp och bär ut disk. När Leah kommer ut igen har vi plockat in allt i diskmaskinen.
- Vad gulliga ni är killar! Ropar hon och ler mot oss. Tack!
- Det de minsta vi kunde göra, säger Zayn och skrattar.
- Ska vi åka då? Undrar Harry.
- Ja, killar ni får gärna stanna kvar här om ni vill, säger hon och skrattar.
- Jag följer med och lämnar av dig, säger Louis.
- Jag med, säger jag och ler.
- Kommer ni och hämtar oss sen? Frågar Liam.
- Visst, mumlar Harry.
När vi kommer ner till bilen tappar Leah hakan.
- Är det här din bil? Wow! Hon kollar på Harry som ser lite stolt ut.
- Japp, svarar han.
- Pax för att sitta fram, ropar Louis och hoppar in i framsätet. Jag och Leah sätter oss där bak och snart åker vi i väg. Det tar inte många minuter att komma till hennes skola. Många elever kollar på oss när vi svänger in på parkeringen. Jag ger henne en snabb kram innan hon kliver ut. Killarna ropar hejdå och sen försvinner hon i folkmassorna.
Så där ja. Hoppas ni gillar del 6. Det blev lite mycket Leah, men jag ska försöka skriva mer i killarnas perspektiv.
Omg vad bra fastnade direkt för den här novellen!!! :)
